Tornevall Networks

Först meddelade kommunstyrelsens ordförande Johan Svanberg (M)  att Höörs kommun ska sänka skatten med 30 öre. Sen kom nyheten om att Höör gick med ekonomiskt överskott förra året med hundra miljoner kronor.

När vi nu har alla de där miljonerna över är ju frågan: Varför satsar ni inte på välfärden nu när ni har chansen?

Personal inom äldreomsorgen i Sverige har i snitt 21 sjukskrivningsdagar per år, vilket är dubbelt så många som genomsnittet. Om dessa minskades till tio dagar skulle motsvarande 6 000 årsarbetare frigöras enligt Socialstyrelsen. 

Samtidigt konstaterar Arbetsmiljöverket att den höga belastningen leder till belastningsskador, arbetssjukdomar och oroande brister i arbetsmiljöarbetet. I över 70 procent av landets kommuner är personalbristen inom äldreomsorgen akut. Det i sin tur leder till övertid, uppskjutna hygienrutiner och dåligt stöd till de äldre.

Trots dessa utmaningar har Höörs kommun valt att sänka skatten i stället för att satsa på ordning och kompetens. Resultatet blir symbolpolitik som inte motverkar personalens press, mängden sjukskrivningar eller förbättrar arbetsmiljön. Men så är det ju valår och då kommer fläsket fram.

Kommunal i Höör har, i årets lönerevision, yrkat på en höjning av potten från 950 kronor till 1 500 kr. Det skulle vara ett utmärkt sätt att använda de hundra miljonerna på. Men det verkar sitta långt inne. Det var lättare för kommunledningen att höja sina egna arvoden med åtta procent. 

Eller är det så att ni verkligen tror att de 30 örena i skattesänkning skulle glädja era medarbetare i kommunen? Medlemmar i Kommunal som dagligen vänder ut och in på sig själv. Först på jobbet för att hinna utföra alla arbetsuppgifter trots underbemanning och sen i privatlivet för att få lönen att räcka till. 

Ett annat sätt skulle vara att satsa på fler undersköterskor, förbättrad ledning och ökat stöd till personalen. Det är en annan toppenidé. Nu riskerar vi att några tusenlappar per år i plånboken för en medelinkomstfamilj orsakar en försämrad gemensam välfärd.

Höörs medborgare behöver en kommun som tar ansvar för framtidens välfärd – och det innebär att investera i dem som ser till att vård och omsorg fungerar – inte lägga skattepengar på hög. Medlemmarna i Kommunal inom äldreomsorgen förtjänar inte en symbolisk skattesänkning – de förtjänar respekt, resurser och en arbetsmiljö värd namnet.

Det är dags att kommunledningen träffar medarbetarna öga mot öga. Inte för att höra putsade rapporter i kommunfullmäktige, utan för att lyssna på dem som står mitt i verkligheten. De som vet hur det känns att springa mellan boenden, att inte hinna ge omsorg med värdighet och som går hem från jobbet helt utmattade. 

Eller ni i ledningen kanske inte själva har några anhöriga som behöver omsorg? Eller ni planerar inte själva att bli gamla?

Vi skulle välkomna er. Under tiden kan ni läsa rapporten ”Kris i äldreomsorgen – bemanningen brister” som ni hittar på Kommunals hemsida.

Marita Lidströmsektionsordförande, Kommunal sektion Höör

Konflikten rör ett förslag i EU:s nätpaket som innebär att 25 procent av de avgifter som uppstår vid prisskillnader mellan elområden ska tillfalla EU. Eftersom Sverige är indelat i flera elområden med stora prisskillnader skapas ovanligt höga avgifter, pengar som regeringen vill använda till svenska nätinvesteringar istället för att skicka en fjärdedel till EU:s kassa. För Sverige handlar det om mångmiljardbelopp som regeringen nu kräver att få behålla.

Busch beskriver danskarnas inflytande i frågan som oacceptabelt och menar att länder som skött sin energiförsörjning inte ska betala för andras brister. Busch kopplar samman det kritiserade förslaget med att EU:s nya energikommissionär Dan Jørgensen är dansk och signalerar att samarbetet länderna emellan nu står på spel. Som påtryckningsmedel öppnar ministern för att inte förlänga tillstånd för befintliga ledningar och frysa utbyggnaden av nya förbindelser som Danmark är i behov av.

Dan Jørgensen säger att han är villig att diskutera utmaningarna men betonar vikten av långsiktiga beslut och kompromisser för unionens framtid. Frågan har blivit en het potatis i de nordiska relationerna och hotar nu att kyla ner det energiutbyte som varit centralt för regionen.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Sjukvården i Skåne har under 2025 förbättras på flera områden, enligt Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) verksamhetsberättelse. Till exempel får allt fler som väntar på vård göra det inom vårdgarantins gränser.

Regionen har ökat tillgängligheten till vården både inom primärvården men också till operation och specialiserad vård. Exempelvis har de som väntar på specialistvård sjunkit från 26 000 till 24 000 och andel som får specialistbesök inom 90 dagar har ökat från 67 till 76 procent.

De som får en första medicinsk bedömning i primärvården inom tre dagar ligger dock kvar på samma nivå som under 2024. Ett årsgenomsnitt på 86 procent.

Det har införts en kostnadsfri ”catch-up-vaccinering” mot HPV för både män och kvinnor upp till 26 år, för att minska insjuknandet i cancer. Och nya operationssalar ökar vårdproduktionen, totalt kan man genomföra 1 000 fler operationer än tidigare år.

Anna Mannfalk (M), regionråd och ordförande i Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd, menar att de positiva siffrorna kring vårdkontakt och tillgänglighet är ett resultat av en bättre planering, färre avbokningar och kortare väntelistor till operationer.

Anna Mannfalk (M), ordförande i Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd.

– Det är ett resultat efter många års hårt arbete från medarbetare och ledning. Något som gör att vi äntligen ser ett större trendbrott i tillgängligheten, säger hon.

Cancervården får dock kritik för att patienter får vänta för länge på behandling och vårdköerna är generellt något som måste förbättras. Anna Mannfalk menar dock att de har kortat köerna till röntgen och MR.

– Vad gäller kvalitet är skånsk cancersjukvård i världsklass. Men vi ligger dåligt till när det kommer till vårdköer. Jag förväntade mig att köerna till röntgen som förbättrats skulle synas tydligare i statistiken, säger Anna Mannfalk.

Det nationella beslutet om att sänka åldersgränsen för vem som har rätt till avgiftsfri tandvård från 23 till 19 år har påverkat tandvården i Skåne. Andelen unga som går till tandläkaren har minskat med 13 procent.

Anna Mannfalk menar att om man lyckas med ett förebyggande arbete kring tandvård för unga innan 19, finns det ingen anledning att ha fortsatta avgiftsfria besök därefter.

– De besöken gör större nytta för den äldre befolkningen, säger hon.

Trots deras positiva siffror kring tillgänglighet och kvalitet får HSN kritik. Oppositionen menar att det är ett ”ekonomiskt haveri” att de insatser som görs för att korta köerna sker med lånade pengar. Regionen gick in i 2026 med ett stort miljardunderskott och fick nyligen böta sex miljoner för att vårdpersonal jobbat 11 000 timmar övertid.

– Vi jobbar hårt med att få ned övertiden. Personalnämnden i Region Skåne har minskad övertid som ett mål, säger Anna Mannfalk.

Trots tidigare larm från vårdpersonal och patienter har sjukhusstyrelsen på Skånes universitetssjukhus (Sus) i Malmö sedan i fredags klubbat igenom nya besparingar. Något som slår hårt mot en redan ansträngd verksamhet.

Anna Mannfalk menar dock att sjukvården i Skåne generellt sett inte är underfinansierad.

Vårdgarantin

Vårdgarantin gäller i hela landet och innebär att du har rätt att få vård inom en viss tid. Det är en del av hälso- och sjukvårdslagen.

Vårdgarantins gränser: 0 – kontakt med primärvården samma dag3 – medicinsk bedömning av legitimerad vårdpersonal i primärvården inom tre dagar90 – besök i specialistvården inom 90 dagar90 – beslutade behandling/operation påbörjade inom 90 dagar

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Beslutet är en del i ett uppdrag att effektivisera kommunens fastighetsverksamhet.

Serviceförvaltningen har identifierat att de aktuella objekten (se nedan) inte längre nyttjas effektivt och att det saknas ett fortsatt kommunalt behov. Tommy Nilsson (C) betonade i en protokollsanteckning vid servicenämndens möte vikten av att fortsätta sälja tomma lokaler när behovet upphör.

Beslutet togs inte i full enighet. Vänsterpartiet reserverade sig mot försäljningen och uttryckte oro för att kommunen tappar kontrollen över gemensamma tillgångar. Miljöpartiet lämnade också ett eget förslag som innebar en mer begränsad försäljning, vilket dock röstades ned.

Ärendet går nu vidare till kommunstyrelsen för slutgiltigt beslut.

Aktuella fastigheter:

Enligt förslaget, som nu går vidare till kommunstyrelsen för beslut, ska följande objekt avyttras:

Fastigheter: Själabodarna 15 (Lilla Algatan) (del av), Borgen 17 (Gödelövsvägen), Önneslöv 14:36 (Björnstorp) och Gatehusen 5 (Östratornsvägen).

Bostadsrätter: Samtliga kommunägda lägenheter i fastigheten Fornfyndet 1 (Gunnesbovägen).

Specifik lägenhet: Bostadsrättslägenhet nr 13 i fastigheten Borstbindaren 16 (Allégatan).

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Efter tre år på Östergatan görs satsningen nu mer affärsdrivande för att stärka företagsklimatet och öka stadskärnans attraktionskraft.

Den nya placeringen mellan CB Friisgatan och västerut har valts eftersom området med sina lokala butiker bedöms ha stor potential att gynnas av ökade kundflöden. Kommunen avsätter 600 000 kronor för projektet som ska finansiera fysisk gestaltning och utsmyckning av stråket.

Näringslivsenheten får ansvaret för satsningen och målet är att lokala näringsidkare ska vara medskapare i processen.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Anna sitter vid ett bord på centralstationen i Malmö. I handen har hon en cappuccino. I bakgrunden skyndar pendlare förbi, deras röster blandas med trafikens brus. Hon är samlad och pratar lugnt och strukturerat.

– Det började med att jag skulle ansöka om stöd för ökade kostnader hos Försäkringskassan, säger hon.

Hennes utgifter för sjukvård som inte ingår i högkostnadsskyddet hade stigit i samband med en flytt till Lund. Det rörde sig dels om resor till de läkare hon hade kvar i sin före detta hemort, dels om ökade kostnader för vissa mediciner som inte är receptbelagda. Totalt steg hennes kostnader från cirka 2000 kronor till 3000 kronor. 

Men i stället för att få ansökan beviljad beslutade Försäkringskassan att dra in hennes stöd helt. Motiveringen var att det stod Aspirin på hennes recept men att hon köpt det billigare alternativet Treo som initialt beviljats. Myndigheten menade att läkaren inte skrivit ut den medicin hon tog. 

– Läkaren sa att jag skulle ta det billigaste men det fanns inte på pappret, säger hon. 

Utan stödet blev hennes ekonomiska situation svår. Hon lider av flera  kombinationsdiagnoser. På grund av att hon inte kan jobba får hon sjukersättning. Men summan är mycket låg. I bästa fall får hon strax under 9000 kronor i månaden efter skatt. 

– Jag fick välja mellan mat, mina mediciner eller att betala hyran. Just när det kommer till medicinerna är det svårt att välja bort när man är i ett läge där man behöver dem för att ta sig upp, berättar hon.

Anna vill vara anonym.

Hon valde att inte betala hyran och överklagade Försäkringskassans beslut. Eftersom myndigheten enligt henne gjort en miss var hon säker på att det snabbt skulle gå att lösa. Samtidigt tog hon kontakt med hyresvärden LKF och förklarade situationen.

– Då hette det att det var bra att jag hört av mig och att de hade förståelse, vi skulle invänta att jag fick pengarna. Det lugnade lite i alla fall, säger hon.

Men överklagandet drog ut på tiden och hon hamnade allt mer efter med hyrorna. Till slut fick hon ett beslut om vräkning.

– Jag mådde ju samtidigt väldigt dåligt, så det var svårt för mig att lösa sådant här, berättar hon.

Trots att kaffet håller på att svalna har Anna knappt druckit av det. Hon har mycket att berätta och vill inte missa någon detalj. 

Beskedet från LKF försämrade hennes mående. I mejl som tidningen har tagit del av erbjuder hon hyresvärden underlag från Försäkringskassan och vädjar om att få dispens att stanna. Beslut om beviljat stöd kunde inte dröja alltför länge, hoppades hon. Men det gjorde det. Tillslut fick hon ändå fram pengar för hyran. Ett försäkringsbolag betalade ut en klumpsumma till henne. 

– Jag har tur att mina föräldrar har tecknat en bra försäkring för mig, så jag betalade allt och för några månader framåt, säger hon.

Det var dock för sent. Hyresvärden ville ändå ha ut henne. Hon överklagade beslutet om vräkning en gång, sedan en gång till. Hennes ärende gick genom hela rättsväsendet och hyresvärden fick rätt i alla instanser. Att inte ha betalt sin hyra är en grund för vräkning – nästan utan undantag.

– Då var jag bestämd på att jag skulle ta livet av mig, men ville att det skulle gå att se att jag gjort allt jag kunnat, berättar hon.

Och den första februari lämnade hon sin lägenhet för gott. Trots svårigheterna gav det henne någon form av hopp.

– När jag väl var ute kändes det faktiskt som en lättnad. Det var så jobbigt för mig att bo där. I slutet ville jag inte ens komma till lägenheten, säger hon.

Hon är lugn när hon berättar. Det är som om hon inte märker folklivet som pågår runt henne. Hennes kläder och sätt att föra sig vittnar inte om att hon är hemlös. Men det är hon. 

– Jag skäms över min situation men samtidigt är det viktigt att berätta, säger hon.

För tillfället bor hon hos vänner och familj. Mot sin tidigare hyresvärd är hon mycket kritisk. Hon anser att det måste finnas en större mänsklighet i systemet, särskilt när det rör sig om bolag som ägs av kommunerna.

– Ironiskt nog finns det ofta mer medkänsla hos privata hyresvärdar, säger hon.

Hon talar av erfarenhet. En privatvärd som hon tidigare bott hos har lovat henne en bostad trots anmärkningar.

– Jag vet inte vad jag hade tagit mig till om jag inte fått den. Tänk på alla som inte har det stödet jag har, säger hon.

Även hennes problem hos Försäkringskassan går mot en lösning. I mitten av mars väntas beslut tas om hennes överklagan. Då hade det gått över ett år sedan de drog in hennes stöd. 

– Det har varit ett helvete men det känns lite ljusare nu och jag hoppas att det håller i sig, säger hon.

På LKF menar man att man har en human syn och alltid arbetar för att ingen ska bli vräkt. Samtidigt framhåller de att det i vissa fall finns så stora problem att vräkning är det enda alternativet.

– Man måste visa att man kan lösa problemet och i fall som detta hade det varit så många gånger och så omfattande att vi bedömde att det inte fungerade längre, säger Andreas Persson, jurist på LKF.

Försäkringskassan menar att Annas typ av ersättning i regel minst tar fem månader att handlägga. Detta då många de får in många ansökningar och utredningen tar tid. 

–Det kan ta ännu längre tid om det saknas nödvändiga underlag som till exempel läkarutlåtande, säger Lotta Jernström, pressekreterare på försäkringskassan

Anna heter egentligen något annat men har valt att vara anonym.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Experten varnar: ”Stor risk för anhöriga” • Dömda pedofiler kan bli ”levande bankomater”

Regionen tillsammans med kommunerna i Skåne behöver samverka mer aktivt för sköra äldre som hamnar i kläm mellan sjukvården och hemmet. 

I dag skickas tusentals äldre fram och tillbaka mellan vårdavdelningar och hemtjänst utan att någon tar ett helhetsansvar. De skrivs ut innan de hunnit återhämta sig, faller hemma, och tvingas snart tillbaka till sjukhuset. Resultatet är en svängdörr av återinläggningar som är ovärdig, både för den enskilda människan och för vårdens resurser. 

Demografiska förändringar i Skånes befolkning väntas ske i åldersstrukturen. Om tio år väntas antalet personer över 85 år öka med cirka 21 000 personer. Skåne har en stark tradition av samverkan mellan region och kommuner. Men när det gäller den enskilde äldre med komplexa behov brister kedjan fortfarande.

Ett samhälle mäts i hur det behandlar sina mest sårbara.

Regionen ansvarar för vården och kommunerna för omsorgen.  Det behövs en helhet. 

En form av Mellanboende skulle kunna vara bron mellan två system som idag inte når fram hela vägen. Boenden kan bli symbolen och pilotprojektet för en ny, mänskligare vårdstruktur i Skåne.  

För den enskilda personen blir konsekvenserna allvarliga, självbestämmandet lidande. När vardagliga aktiviteter som att klä sig, äta eller ta sig upp ur sängen inte längre fungerar försämras livskvaliteten avsevärt. Istället för att få tid och stöd att återhämta sig tvingas många äldre snabbt tillbaka till sjukhuset, ofta i ännu sämre skick än när de skrevs ut. 

Det bristande samarbetet mellan sjukhus, primärvård och hemtjänst förstärker problemet. Kommunikation faller bort, insatser glappar och individen, ofta med kognitiva svårigheter eller språkliga hinder, förväntas själv hålla ihop sin vårdkedja.

Det är varken rimligt eller rätt. 

Logiken i situationen är tydlig: en person som inte är redo att komma hem ska inte skickas hem. 

En form av Mellanboende, där medicinsk övervakning, rehabilitering och omsorg ges samlat, skulle minska återinläggningar, avlasta sjukhusen och framför allt ge de äldre en tryggare och mer värdig återhämtning. 

Det är hög tid att ge våra äldre den trygghet, kontinuitet och värdighet som de förtjänar. 

Ett samhälle mäts i hur det behandlar sina mest sårbara. I dag sviker systemet många av våra äldsta medborgare. För att kunna se framtiden i ögonen krävs förändring. 

Samarbete mellan regionens hälso- och sjukvård och kommunernas vård/omsorg behöver alltså stärkas för gruppen sköra äldre. Vi Socialdemokrater borde ges möjligheten att genomföra pilotprojekt där den politiska styrningen/ansvar är mer involverad i framdriften av samarbetena, en gemensam ledningsfunktion som hanterar de sköra äldres situation enligt ovan.

Vi hoppas att Socialdemokraterna i Skåne, när det beslutas om politiken de närmaste 4 åren, kan ställa sig positiva till dessa förslag.

Det är hög tid att ge våra äldre den trygghet, kontinuitet och värdighet som de förtjänar. 

Socialdemokraterna i Helsingborg

Jan Björklund, vice ordförande i kommunstyrelsenMickey Magnusson, vice ordförande i vård- och omsorgsnämnden Yasmine Bladelius, kommunalråd Mikael Skoog, andre vice ordförande sjukhusstyrelseÅsa Holmqvist, Arbetarekommunens styrelse 

Under fjolåret planterades det rekordmånga träd i Malmö, totalt 2 525.

– Att plantera träd är väldigt viktigt, säger landskapsarkitekten Tove Rubensson till P4 Malmöhus.

Träden är viktiga för Malmös klimatanpassning, de bidrar till skugga och tar hand om skyfall och dagvatten, berättar hon.

Men ett enda träd kan kosta från 30 000 till 160 000 kronor att plantera. Tove Rubensson betonar dock att det är en långsiktig investering för Malmö.

– De pengar som läggs på träden är något som kommer Malmöborna till gagn under lång tid.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Läget för dricksvattenförsörjningen i västra SKåne har gått från allvarligt till kritiskt. Förra veckan skrev vi om de historiskt låga nivåerna i Vombsjön. Nu har vatteninflödet till sjön nästan avstannat helt.

Sydvattens VD, Mattias Leijon, kommer nu med en brådskande uppmaning till alla hushåll, verksamheter och kommuner i de berörda medlemskommunerna.

– Vi hoppas att vår uppmaning når ut till alla och att vi snart kan se en effekt i form av att vattenförbrukningen minskar. Läget är fortsatt allvarligt och varje liter räknas, säger Mattias Leijon.

Aktuella nivåer oroar, men också bristen på nederbörd som gör att sjön inte fylls på i den takt som behövs inför våren. Sydvatten understryker att det inte räcker med punktinsatser, de boende i västra Skåne måste ställa om sin vattenanvändning under en längre tid.

– Den här beteendeförändringen som behövs är viktig och situationen kan dra ut på tiden om det inte kommer ihållande regn. Vi behöver vara uthålliga, säger Mattias Leijon.

Sydvatten arbetar nu tätt tillsammans med SMHI, Länsstyrelsen och SGU (Sveriges geologiska undersökning) för att analysera olika scenarion. Fokus ligger på att utvärdera hur länge systemet kan stå emot om torkan håller i sig.

Uppmaningen till invånarna i västra Skåne är som tidigare: duscha kort, laga läckor och fyll inte poolen är vad som krävs för att situationen inte ska förvärras ytterligare.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se