När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 fungerade Belarus som ett logistiskt nav för de ryska trupperna. Sedan dess har landet på olika sätt hjälpt Ryssland i anfallskriget, bland annat genom att leverera militär utrustning och låta dem genomföra luftanfall mot ukrainska mål från belarusisk mark. I ett uttalande förra veckan meddelade president Zelenskyj att Ukraina noga övervakar situationen hos grannen i norr och varnade för att Ryssland återigen kan försöka dra in sin allierade i kriget efter att ha noterat en ökad militär aktivitet i Belarus. – Enligt underrättelsetjänster pågår vägbyggen mot Ukraina och upprättandet av artilleripositioner i gränsområdet. Vi tror att Ryssland återigen kommer att försöka dra in Belarus i sitt krig, sade Zelenskyj. ”Ingenting är omöjligt” Joakim Paasikivi har noterat uppgifterna, men har väldigt svårt att se att det kommer öppnas en ny front mot Ukraina från Belarus, vilket även skulle innebära att det senare landet blev en tydlig stridande part i kriget. – Ingenting är omöjligt, men jag skulle bli förvånad. Det har funnits en motvilja från Belarus att bli praktiskt inblandat i kriget och de belarusiska styrkorna är inte särskilt stora, starka eller välutrustade, säger han. Genom att försöka skapa ett trovärdigt hot om en andra front, riktad mot norra Ukraina, kan Kiev tvingas hålla kvar trupper i området som annars skulle ha kunnat skickas till de intensiva striderna i östra och södra Ukraina. ”En väldigt farlig utveckling” Men för Ukraina kommer inte uppgifterna som någon överraskning, menar Paasikivi som också lyfter att Ryssland i händelse av en andra front skulle få svårt att koncentrera sina styrkor då kriget då utvidgas till att även skydda den belarusiska gränsen. Om hotet om en andra front skulle bli verklighet innebär det också att Ukraina kommer börja skicka drönare och robotar mot mål inne i Belarus. – Det skulle naturligtvis vara en väldigt farlig utveckling för Belarus och Ryssland, men framför allt för Europa och Ukraina. Det skulle bli ännu mer tydligt att den europeiska säkerheten är hotad. Men jag har svårt att se det, säger han. Tekniskt övertag för Ukraina På slagfältet har Ukraina just nu ett tekniskt övertag mot Ryssland, menar Paasikivi. Framför allt vad gäller drönare vid fronten, vilket gör att ryska framryckningar blir väldigt svåra. – Ukraina har nått en stor framgång där i och med att man själva nu har en ökad drönar- och robotproduktion och därigenom kan slå djupt in mot viktiga mål inne i Ryssland, vilket inte minst slår mot landets oljeproduktion, säger han.
Content
När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 fungerade Belarus som ett logistiskt nav för de ryska trupperna. Sedan dess har landet på olika sätt hjälpt Ryssland i anfallskriget, bland annat genom att leverera militär utrustning och låta dem genomföra luftanfall mot ukrainska mål från belarusisk mark. I ett uttalande förra veckan meddelade president Zelenskyj att Ukraina noga övervakar situationen hos grannen i norr och varnade för att Ryssland återigen kan försöka dra in sin allierade i kriget efter att ha noterat en ökad militär aktivitet i Belarus. – Enligt underrättelsetjänster pågår vägbyggen mot Ukraina och upprättandet av artilleripositioner i gränsområdet. Vi tror att Ryssland återigen kommer att försöka dra in Belarus i sitt krig, sade Zelenskyj. ”Ingenting är omöjligt” Joakim Paasikivi har noterat uppgifterna, men har väldigt svårt att se att det kommer öppnas en ny front mot Ukraina från Belarus, vilket även skulle innebära att det senare landet blev en tydlig stridande part i kriget. – Ingenting är omöjligt, men jag skulle bli förvånad. Det har funnits en motvilja från Belarus att bli praktiskt inblandat i kriget och de belarusiska styrkorna är inte särskilt stora, starka eller välutrustade, säger han. Genom att försöka skapa ett trovärdigt hot om en andra front, riktad mot norra Ukraina, kan Kiev tvingas hålla kvar trupper i området som annars skulle ha kunnat skickas till de intensiva striderna i östra och södra Ukraina. ”En väldigt farlig utveckling” Men för Ukraina kommer inte uppgifterna som någon överraskning, menar Paasikivi som också lyfter att Ryssland i händelse av en andra front skulle få svårt att koncentrera sina styrkor då kriget då utvidgas till att även skydda den belarusiska gränsen. Om hotet om en andra front skulle bli verklighet innebär det också att Ukraina kommer börja skicka drönare och robotar mot mål inne i Belarus. – Det skulle naturligtvis vara en väldigt farlig utveckling för Belarus och Ryssland, men framför allt för Europa och Ukraina. Det skulle bli ännu mer tydligt att den europeiska säkerheten är hotad. Men jag har svårt att se det, säger han. Tekniskt övertag för Ukraina På slagfältet har Ukraina just nu ett tekniskt övertag mot Ryssland, menar Paasikivi. Framför allt vad gäller drönare vid fronten, vilket gör att ryska framryckningar blir väldigt svåra. – Ukraina har nått en stor framgång där i och med att man själva nu har en ökad drönar- och robotproduktion och därigenom kan slå djupt in mot viktiga mål inne i Ryssland, vilket inte minst slår mot landets oljeproduktion, säger han.