← Back to feeds | Find edited posts

joakimlamotte.se

URLID: 12
Source URL: https://www.joakimlamotte.se/feed

Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

Permalink
Published: 2026-02-18 13:05:08
Discovered: 2026-02-19 07:00:04
Hash: 1dbd48a412fb86d1453bc299daac95cda25a1a18
https://www.joakimlamotte.se/p/ny-rapport-kraftig-okning-av-hot
Description
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
Content
När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Det mest uppseendeväckande i rapporten är att utsattheten har ökat allra mest för elever med svensk bakgrund. År 2013 uppgav 31 procent av de svenska eleverna att de blivit retade minst en gång under det senaste året. I den nya mätningen är motsvarande siffra 53 procent. Andelen som uppger att de blivit hotade har under samma period stigit från 8 till 14 procent och andelen som blivit slagna från 12 till 17 procent.

Sammantaget ger det att andelen retade svenska elever har ökat med 71 procent, andelen hotade med 75 procent och andelen misshandlade med 42 procent. Det är sanslöst.

Rapporten visar också att svenska barn numera drabbas betydligt mer av mobbning, hot och våld jämfört med elever med utländsk bakgrund.

Mitt i denna utveckling finns dessutom en uppgift som i princip ingen lyfter fram. Nämligen att tolv procent av elever födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar uppger att de blivit retade för sitt svenska ursprung. Alltså inte för sin hudfärg eller sin religion, utan för att de är svenskar. Det är en anmärkningsvärd uppgift i en statlig rapport om svenska skolor, men i rapporteringen behandlas den som om den inte existerade.

Varför är det så känsligt att tala om svenska barn som en grupp som kan utsättas på grund av sin bakgrund? Varför är det självklart att lyfta fram alla andra former av utsatthet, men inte denna?

Samtidigt väljer medierna att presentera utvecklingen kring synen på homosexuella som ett generellt värderingsproblem bland unga. Men när siffrorna bryts ned framträder ett tydligt mönster som nästan helt saknas i rapporteringen. Bland utrikes födda elever uppvisar 21,2 procent negativa attityder till sexuella minoriteter. Bland svenskfödda elever med två utrikes födda föräldrar är siffran 22,6 procent. Bland elever med två svenskfödda föräldrar är den endast 12,1 procent. Skillnaden är alltså mycket stor.

Detta är inte tolkningar utan uppgifter direkt ur rapporten. Ändå får vi en berättelse där orsakerna suddas ut och där utvecklingen beskrivs som om den uppstått i ett vakuum.

Under de år som gått mellan mätningarna har Sverige genomgått den största demografiska förändringen i modern tid till följd av migrationspolitiken. Skolorna har förändrats i grunden. Det är en realitet som varje elev, lärare och förälder känner till. Att medierna i det läget vägrar diskutera om detta har betydelse för utvecklingen i skolan är inte journalistik, det är ett politiskt ställningstagande.

I åratal har människor som berättat om en ökad otrygghet avfärdats. Det har talats om överdrifter och om en mörk bild som inte stämmer. Nu finns siffrorna i en statlig rapport. De visar en kraftigt ökad utsatthet, de visar att svenska barn drabbas och de visar tydliga skillnader mellan olika grupper i frågor som medierna valt att presentera som generella.

För den som faktiskt läser rapporten är slutsatsen svår att komma runt. Tryggheten i svenska skolor har försämrats kraftigt på bara ett decennium där svenska barn med svensk bakgrund har drabbats hårdast. Det är, enligt mig, en av de mest uppseendeväckande slutsatserna i hela undersökningen. Ändå är det den som ingen verkar vilja prata om.

Joakim Lamotte

Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

Bli prenumerant!

Eller donera via:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet

History (10 versions shown )

Changes

From 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-18 22:16:03) hash: c15eeed8fd295c5b5c395dc3e4e6400052609e4f
To 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-19 07:00:04) hash: 1dbd48a412fb86d1453bc299daac95cda25a1a18
Title
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
Description
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
Content
När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.Det mest uppseendeväckande i rapporten är att utsattheten har ökat allra mest för elever med svensk bakgrund. År 2013 uppgav 31 procent av de svenska eleverna att de blivit retade minst en gång under det senaste året. I den nya mätningen är motsvarande siffra 53 procent. Andelen som uppger att de blivit hotade har under samma period stigit från 8 till 14 procent och andelen som blivit slagna från 12 till 17 procent. Sammantaget ger det att andelen retade svenska elever har ökat med 71 procent, andelen hotade med 75 procent och andelen misshandlade med 42 procent. Det är sanslöst.Med andra ord möter sanslöst.Rapporten visar också att svenska barn i dag en skolmiljö som är numera drabbas betydligt mer otrygg än den som fanns vid den förra mätningen.Mitt av mobbning, hot och våld jämfört med elever med utländsk bakgrund.Mitt i denna utveckling finns dessutom en uppgift som i princip ingen lyfter fram. Nämligen att tolv procent av elever födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar uppger att de blivit retade för sitt svenska ursprung. Alltså inte för sin hudfärg eller sin religion, utan för att de är svenskar. Det är en anmärkningsvärd uppgift i en statlig rapport om svenska skolor, men i rapporteringen behandlas den som om den inte existerade.Varför är det så känsligt att tala om svenska barn som en grupp som kan utsättas på grund av sin bakgrund? Varför är det självklart att lyfta fram alla andra former av utsatthet, men inte denna?Samtidigt väljer medierna att presentera utvecklingen kring synen på homosexuella som ett generellt värderingsproblem bland unga. Men när siffrorna bryts ned framträder ett tydligt mönster som nästan helt saknas i rapporteringen. Bland utrikes födda elever uppvisar 21,2 procent negativa attityder till sexuella minoriteter. Bland svenskfödda elever med två utrikes födda föräldrar är siffran 22,6 procent. Bland elever med två svenskfödda föräldrar är den endast 12,1 procent. Skillnaden är alltså mycket stor.Detta är inte tolkningar utan uppgifter direkt ur rapporten. Ändå får vi en berättelse där orsakerna suddas ut och där utvecklingen beskrivs som om den uppstått i ett vakuum.Under de år som gått mellan mätningarna har Sverige genomgått den största demografiska förändringen i modern tid till följd av migrationspolitiken. Skolorna har förändrats i grunden. Det är en realitet som varje elev, lärare och förälder känner till. Att medierna i det läget vägrar diskutera om detta har betydelse för utvecklingen i skolan är inte journalistik, det är ett politiskt ställningstagande.I åratal har människor som berättat om en ökad otrygghet avfärdats. Det har talats om överdrifter och om en mörk bild som inte stämmer. Nu finns siffrorna i en statlig rapport. De visar en kraftigt ökad utsatthet, de visar att svenska barn drabbas och de visar tydliga skillnader mellan olika grupper i frågor som medierna valt att presentera som generella.För den som faktiskt läser rapporten är slutsatsen svår att komma runt. Tryggheten i svenska skolor har försämrats kraftigt på bara ett decennium där svenska barn med svensk bakgrund har drabbats hårdast. Det är, enligt mig, en av de mest uppseendeväckande slutsatserna i hela undersökningen. Ändå är det den som ingen verkar vilja prata om.Joakim LamotteStöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:Bli prenumerant!Eller donera via:Swish: 1233561149BG: 5431-6872Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet
Old vs new
From
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Det mest uppseendeväckande i rapporten är att utsattheten har ökat allra mest för elever med svensk bakgrund. År 2013 uppgav 31 procent av de svenska eleverna att de blivit retade minst en gång under det senaste året. I den nya mätningen är motsvarande siffra 53 procent. Andelen som uppger att de blivit hotade har under samma period stigit från 8 till 14 procent och andelen som blivit slagna från 12 till 17 procent. 

Sammantaget ger det att andelen retade svenska elever har ökat med 71 procent, andelen hotade med 75 procent och andelen misshandlade med 42 procent. Det är sanslöst.

Med andra ord möter svenska barn i dag en skolmiljö som är betydligt mer otrygg än den som fanns vid den förra mätningen.

Mitt i denna utveckling finns dessutom en uppgift som i princip ingen lyfter fram. Nämligen att tolv procent av elever födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar uppger att de blivit retade för sitt svenska ursprung. Alltså inte för sin hudfärg eller sin religion, utan för att de är svenskar. Det är en anmärkningsvärd uppgift i en statlig rapport om svenska skolor, men i rapporteringen behandlas den som om den inte existerade.

Varför är det så känsligt att tala om svenska barn som en grupp som kan utsättas på grund av sin bakgrund? Varför är det självklart att lyfta fram alla andra former av utsatthet, men inte denna?

Samtidigt väljer medierna att presentera utvecklingen kring synen på homosexuella som ett generellt värderingsproblem bland unga. Men när siffrorna bryts ned framträder ett tydligt mönster som nästan helt saknas i rapporteringen. Bland utrikes födda elever uppvisar 21,2 procent negativa attityder till sexuella minoriteter. Bland svenskfödda elever med två utrikes födda föräldrar är siffran 22,6 procent. Bland elever med två svenskfödda föräldrar är den endast 12,1 procent. Skillnaden är alltså mycket stor.

Detta är inte tolkningar utan uppgifter direkt ur rapporten. Ändå får vi en berättelse där orsakerna suddas ut och där utvecklingen beskrivs som om den uppstått i ett vakuum.

Under de år som gått mellan mätningarna har Sverige genomgått den största demografiska förändringen i modern tid till följd av migrationspolitiken. Skolorna har förändrats i grunden. Det är en realitet som varje elev, lärare och förälder känner till. Att medierna i det läget vägrar diskutera om detta har betydelse för utvecklingen i skolan är inte journalistik, det är ett politiskt ställningstagande.

I åratal har människor som berättat om en ökad otrygghet avfärdats. Det har talats om överdrifter och om en mörk bild som inte stämmer. Nu finns siffrorna i en statlig rapport. De visar en kraftigt ökad utsatthet, de visar att svenska barn drabbas och de visar tydliga skillnader mellan olika grupper i frågor som medierna valt att presentera som generella.

För den som faktiskt läser rapporten är slutsatsen svår att komma runt. Tryggheten i svenska skolor har försämrats kraftigt på bara ett decennium där svenska barn med svensk bakgrund har drabbats hårdast. Det är, enligt mig, en av de mest uppseendeväckande slutsatserna i hela undersökningen. Ändå är det den som ingen verkar vilja prata om.

Joakim Lamotte

Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

Bli prenumerant!

Eller donera via:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet
To
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Det mest uppseendeväckande i rapporten är att utsattheten har ökat allra mest för elever med svensk bakgrund. År 2013 uppgav 31 procent av de svenska eleverna att de blivit retade minst en gång under det senaste året. I den nya mätningen är motsvarande siffra 53 procent. Andelen som uppger att de blivit hotade har under samma period stigit från 8 till 14 procent och andelen som blivit slagna från 12 till 17 procent. 

Sammantaget ger det att andelen retade svenska elever har ökat med 71 procent, andelen hotade med 75 procent och andelen misshandlade med 42 procent. Det är sanslöst.

Rapporten visar också att svenska barn numera drabbas betydligt mer av mobbning, hot och våld jämfört med elever med utländsk bakgrund.

Mitt i denna utveckling finns dessutom en uppgift som i princip ingen lyfter fram. Nämligen att tolv procent av elever födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar uppger att de blivit retade för sitt svenska ursprung. Alltså inte för sin hudfärg eller sin religion, utan för att de är svenskar. Det är en anmärkningsvärd uppgift i en statlig rapport om svenska skolor, men i rapporteringen behandlas den som om den inte existerade.

Varför är det så känsligt att tala om svenska barn som en grupp som kan utsättas på grund av sin bakgrund? Varför är det självklart att lyfta fram alla andra former av utsatthet, men inte denna?

Samtidigt väljer medierna att presentera utvecklingen kring synen på homosexuella som ett generellt värderingsproblem bland unga. Men när siffrorna bryts ned framträder ett tydligt mönster som nästan helt saknas i rapporteringen. Bland utrikes födda elever uppvisar 21,2 procent negativa attityder till sexuella minoriteter. Bland svenskfödda elever med två utrikes födda föräldrar är siffran 22,6 procent. Bland elever med två svenskfödda föräldrar är den endast 12,1 procent. Skillnaden är alltså mycket stor.

Detta är inte tolkningar utan uppgifter direkt ur rapporten. Ändå får vi en berättelse där orsakerna suddas ut och där utvecklingen beskrivs som om den uppstått i ett vakuum.

Under de år som gått mellan mätningarna har Sverige genomgått den största demografiska förändringen i modern tid till följd av migrationspolitiken. Skolorna har förändrats i grunden. Det är en realitet som varje elev, lärare och förälder känner till. Att medierna i det läget vägrar diskutera om detta har betydelse för utvecklingen i skolan är inte journalistik, det är ett politiskt ställningstagande.

I åratal har människor som berättat om en ökad otrygghet avfärdats. Det har talats om överdrifter och om en mörk bild som inte stämmer. Nu finns siffrorna i en statlig rapport. De visar en kraftigt ökad utsatthet, de visar att svenska barn drabbas och de visar tydliga skillnader mellan olika grupper i frågor som medierna valt att presentera som generella.

För den som faktiskt läser rapporten är slutsatsen svår att komma runt. Tryggheten i svenska skolor har försämrats kraftigt på bara ett decennium där svenska barn med svensk bakgrund har drabbats hårdast. Det är, enligt mig, en av de mest uppseendeväckande slutsatserna i hela undersökningen. Ändå är det den som ingen verkar vilja prata om.

Joakim Lamotte

Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

Bli prenumerant!

Eller donera via:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet
From 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-18 20:40:09) hash: f9f1432bf4d683323750510578e2f43e4e78b961
To 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-18 22:16:03) hash: c15eeed8fd295c5b5c395dc3e4e6400052609e4f
Title
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
Description
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
Content
När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.Det mest uppseendeväckande i rapporten är att utsattheten har ökat allra mest för elever med svensk bakgrund. År 2013 uppgav 31 procent av de svenska eleverna att de blivit retade minst en gång under det senaste året. I den nya mätningen är motsvarande siffra 53 procent. Andelen som uppger att de blivit hotade har under samma period stigit från 8 till 14 procent och andelen som blivit slagna från 12 till 17 procent. Sammantaget ger det att andelen retade svenska elever har ökat med 71 procent, andelen hotade med 75 procent och andelen misshandlade med 42 procent. Det är sanslöst.Med andra ord möter svenska barn i dag en skolmiljö som är betydligt mer otrygg än den som fanns vid den förra mätningen.Mitt i denna utveckling finns dessutom en uppgift som i princip ingen lyfter fram. Nämligen att tolv procent av elever födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar uppger att de blivit retade för sitt svenska ursprung. Alltså inte för sin hudfärg eller sin religion, utan för att de är svenskar. Det är en anmärkningsvärd uppgift i en statlig rapport om svenska skolor, men i rapporteringen behandlas den som om den inte existerade.Varför är det så känsligt att tala om svenska barn som en grupp som kan utsättas på grund av sin bakgrund? Varför är det självklart att lyfta fram alla andra former av utsatthet, men inte denna?Samtidigt väljer medierna att presentera utvecklingen kring synen på homosexuella som ett generellt värderingsproblem bland unga. Men när siffrorna bryts ned framträder ett tydligt mönster som nästan helt saknas i rapporteringen. Bland utrikes födda elever uppvisar 21,2 procent negativa attityder till sexuella minoriteter. Bland svenskfödda elever med två utrikes födda föräldrar är siffran 22,6 procent. Bland elever med två svenskfödda föräldrar är den endast 12,1 procent. Skillnaden är alltså mycket stor.Detta är inte tolkningar utan uppgifter direkt ur rapporten. Ändå får vi en berättelse där orsakerna suddas ut och där utvecklingen beskrivs som om den uppstått i ett vakuum.Under de år som gått mellan mätningarna har Sverige genomgått den största demografiska förändringen i modern tid till följd av migrationspolitiken. Skolorna har förändrats i grunden. Det är en realitet som varje elev, lärare och förälder känner till. Att medierna i det läget vägrar diskutera om detta har betydelse för utvecklingen i skolan är inte journalistik, det är ett politiskt ställningstagande.I åratal har människor som berättat om en ökad otrygghet avfärdats. Det har talats om överdrifter och om en mörk bild som inte stämmer. Nu finns siffrorna i en statlig rapport. De visar en kraftigt ökad utsatthet, de visar att svenska barn drabbas och de visar tydliga skillnader mellan olika grupper i frågor som medierna valt att presentera som generella.För den som faktiskt läser rapporten är slutsatsen svår att komma runt. Tryggheten i svenska skolor har försämrats kraftigt på bara ett decennium där svenska barn med svensk bakgrund har drabbats hårdast. Det är, enligt mig, en av de mest uppseendeväckande slutsatserna i hela undersökningen. Ändå är det den som ingen verkar vilja prata om.Joakim LamotteStöd till oberoende journalistik:Swish: journalistik och tillgång till allt innehåll genom att klicka här:Bli prenumerant!Eller donera via:Swish: 1233561149BG: 5431-6872Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. kommentarsfältet
Old vs new
From
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Det mest uppseendeväckande i rapporten är att utsattheten har ökat allra mest för elever med svensk bakgrund. År 2013 uppgav 31 procent av de svenska eleverna att de blivit retade minst en gång under det senaste året. I den nya mätningen är motsvarande siffra 53 procent. Andelen som uppger att de blivit hotade har under samma period stigit från 8 till 14 procent och andelen som blivit slagna från 12 till 17 procent. 

Sammantaget ger det att andelen retade svenska elever har ökat med 71 procent, andelen hotade med 75 procent och andelen misshandlade med 42 procent. Det är sanslöst.

Med andra ord möter svenska barn i dag en skolmiljö som är betydligt mer otrygg än den som fanns vid den förra mätningen.

Mitt i denna utveckling finns dessutom en uppgift som i princip ingen lyfter fram. Nämligen att tolv procent av elever födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar uppger att de blivit retade för sitt svenska ursprung. Alltså inte för sin hudfärg eller sin religion, utan för att de är svenskar. Det är en anmärkningsvärd uppgift i en statlig rapport om svenska skolor, men i rapporteringen behandlas den som om den inte existerade.

Varför är det så känsligt att tala om svenska barn som en grupp som kan utsättas på grund av sin bakgrund? Varför är det självklart att lyfta fram alla andra former av utsatthet, men inte denna?

Samtidigt väljer medierna att presentera utvecklingen kring synen på homosexuella som ett generellt värderingsproblem bland unga. Men när siffrorna bryts ned framträder ett tydligt mönster som nästan helt saknas i rapporteringen. Bland utrikes födda elever uppvisar 21,2 procent negativa attityder till sexuella minoriteter. Bland svenskfödda elever med två utrikes födda föräldrar är siffran 22,6 procent. Bland elever med två svenskfödda föräldrar är den endast 12,1 procent. Skillnaden är alltså mycket stor.

Detta är inte tolkningar utan uppgifter direkt ur rapporten. Ändå får vi en berättelse där orsakerna suddas ut och där utvecklingen beskrivs som om den uppstått i ett vakuum.

Under de år som gått mellan mätningarna har Sverige genomgått den största demografiska förändringen i modern tid till följd av migrationspolitiken. Skolorna har förändrats i grunden. Det är en realitet som varje elev, lärare och förälder känner till. Att medierna i det läget vägrar diskutera om detta har betydelse för utvecklingen i skolan är inte journalistik, det är ett politiskt ställningstagande.

I åratal har människor som berättat om en ökad otrygghet avfärdats. Det har talats om överdrifter och om en mörk bild som inte stämmer. Nu finns siffrorna i en statlig rapport. De visar en kraftigt ökad utsatthet, de visar att svenska barn drabbas och de visar tydliga skillnader mellan olika grupper i frågor som medierna valt att presentera som generella.

För den som faktiskt läser rapporten är slutsatsen svår att komma runt. Tryggheten i svenska skolor har försämrats kraftigt på bara ett decennium där svenska barn med svensk bakgrund har drabbats hårdast. Det är, enligt mig, en av de mest uppseendeväckande slutsatserna i hela undersökningen. Ändå är det den som ingen verkar vilja prata om.

Joakim Lamotte

Stöd till oberoende journalistik:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
To
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Det mest uppseendeväckande i rapporten är att utsattheten har ökat allra mest för elever med svensk bakgrund. År 2013 uppgav 31 procent av de svenska eleverna att de blivit retade minst en gång under det senaste året. I den nya mätningen är motsvarande siffra 53 procent. Andelen som uppger att de blivit hotade har under samma period stigit från 8 till 14 procent och andelen som blivit slagna från 12 till 17 procent. 

Sammantaget ger det att andelen retade svenska elever har ökat med 71 procent, andelen hotade med 75 procent och andelen misshandlade med 42 procent. Det är sanslöst.

Med andra ord möter svenska barn i dag en skolmiljö som är betydligt mer otrygg än den som fanns vid den förra mätningen.

Mitt i denna utveckling finns dessutom en uppgift som i princip ingen lyfter fram. Nämligen att tolv procent av elever födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar uppger att de blivit retade för sitt svenska ursprung. Alltså inte för sin hudfärg eller sin religion, utan för att de är svenskar. Det är en anmärkningsvärd uppgift i en statlig rapport om svenska skolor, men i rapporteringen behandlas den som om den inte existerade.

Varför är det så känsligt att tala om svenska barn som en grupp som kan utsättas på grund av sin bakgrund? Varför är det självklart att lyfta fram alla andra former av utsatthet, men inte denna?

Samtidigt väljer medierna att presentera utvecklingen kring synen på homosexuella som ett generellt värderingsproblem bland unga. Men när siffrorna bryts ned framträder ett tydligt mönster som nästan helt saknas i rapporteringen. Bland utrikes födda elever uppvisar 21,2 procent negativa attityder till sexuella minoriteter. Bland svenskfödda elever med två utrikes födda föräldrar är siffran 22,6 procent. Bland elever med två svenskfödda föräldrar är den endast 12,1 procent. Skillnaden är alltså mycket stor.

Detta är inte tolkningar utan uppgifter direkt ur rapporten. Ändå får vi en berättelse där orsakerna suddas ut och där utvecklingen beskrivs som om den uppstått i ett vakuum.

Under de år som gått mellan mätningarna har Sverige genomgått den största demografiska förändringen i modern tid till följd av migrationspolitiken. Skolorna har förändrats i grunden. Det är en realitet som varje elev, lärare och förälder känner till. Att medierna i det läget vägrar diskutera om detta har betydelse för utvecklingen i skolan är inte journalistik, det är ett politiskt ställningstagande.

I åratal har människor som berättat om en ökad otrygghet avfärdats. Det har talats om överdrifter och om en mörk bild som inte stämmer. Nu finns siffrorna i en statlig rapport. De visar en kraftigt ökad utsatthet, de visar att svenska barn drabbas och de visar tydliga skillnader mellan olika grupper i frågor som medierna valt att presentera som generella.

För den som faktiskt läser rapporten är slutsatsen svår att komma runt. Tryggheten i svenska skolor har försämrats kraftigt på bara ett decennium där svenska barn med svensk bakgrund har drabbats hårdast. Det är, enligt mig, en av de mest uppseendeväckande slutsatserna i hela undersökningen. Ändå är det den som ingen verkar vilja prata om.

Joakim Lamotte

Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

Bli prenumerant!

Eller donera via:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet
From 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-18 20:30:06) hash: d2883115e24ab03ed81a792439f12ec6457a9b0e
To 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-18 20:40:09) hash: f9f1432bf4d683323750510578e2f43e4e78b961
Title
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
Description
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
Content
När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.Det mest uppseendeväckande i rapporten är att utsattheten har ökat allra mest för elever med svensk bakgrund. År 2013 uppgav 31 procent av de svenska eleverna att de blivit retade minst en gång under det senaste året. I den nya mätningen är motsvarande siffra 53 procent. Andelen som uppger att de blivit hotade har under samma period stigit från 8 till 14 procent och andelen som blivit slagna från 12 till 17 procent. Sammantaget ger det att andelen retade svenska elever har ökat med 71 procent, andelen hotade med 75 procent och andelen misshandlade med 42 procent. Det är sanslöst.Med andra ord möter svenska barn i dag en skolmiljö som är betydligt mer otrygg än den som fanns vid den förra mätningen.Mitt i denna utveckling finns dessutom en uppgift som i princip ingen lyfter fram. Nämligen att tolv procent av elever födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar uppger att de blivit retade för sitt svenska ursprung. Alltså inte för sin hudfärg eller sin religion, utan för att de är svenskar. Det är en anmärkningsvärd uppgift i en statlig rapport om svenska skolor, men i rapporteringen behandlas den som om den inte existerade.Varför är det så känsligt att tala om svenska barn som en grupp som kan utsättas på grund av sin bakgrund? Varför är det självklart att lyfta fram alla andra former av utsatthet, men inte denna?Samtidigt väljer medierna att presentera utvecklingen kring synen på homosexuella som ett generellt värderingsproblem bland unga. Men när siffrorna bryts ned framträder ett tydligt mönster som nästan helt saknas i rapporteringen. Bland utrikes födda elever uppvisar 21,2 procent negativa attityder till sexuella minoriteter. Bland svenskfödda elever med två utrikes födda föräldrar är siffran 22,6 procent. Bland elever med två svenskfödda föräldrar är den endast 12,1 procent. Skillnaden är alltså mycket stor.Detta är inte tolkningar utan uppgifter direkt ur rapporten. Ändå får vi en berättelse där orsakerna suddas ut och där utvecklingen beskrivs som om den uppstått i ett vakuum.Under de år som gått mellan mätningarna har Sverige genomgått den största demografiska förändringen i modern tid till följd av migrationspolitiken. Skolorna har förändrats i grunden. Det är en realitet som varje elev, lärare och förälder känner till. Att medierna i det läget vägra vägrar diskutera om detta har betydelse för utvecklingen i skolan är inte journalistik, det är ett politiskt ställningstagande.I åratal har människor som berättat om en ökad otrygghet avfärdats. Det har talats om överdrifter och om en mörk bild som inte stämmer. Nu finns siffrorna i en statlig rapport. De visar en kraftigt ökad utsatthet, de visar att svenska barn drabbas och de visar tydliga skillnader mellan olika grupper i frågor som medierna valt att presentera som generella.För den som faktiskt läser rapporten är slutsatsen svår att komma runt. Tryggheten i svenska skolor har försämrats kraftigt på bara ett decennium där svenska barn med svensk bakgrund har drabbats hårdast. Det är, enligt mig, en av de mest uppseendeväckande slutsatserna i hela undersökningen. Ändå är det den som ingen verkar vilja prata om.Joakim LamotteStöd till oberoende journalistik:Swish: 1233561149BG: 5431-6872Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Old vs new
From
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Det mest uppseendeväckande i rapporten är att utsattheten har ökat allra mest för elever med svensk bakgrund. År 2013 uppgav 31 procent av de svenska eleverna att de blivit retade minst en gång under det senaste året. I den nya mätningen är motsvarande siffra 53 procent. Andelen som uppger att de blivit hotade har under samma period stigit från 8 till 14 procent och andelen som blivit slagna från 12 till 17 procent. 

Sammantaget ger det att andelen retade svenska elever har ökat med 71 procent, andelen hotade med 75 procent och andelen misshandlade med 42 procent. Det är sanslöst.

Med andra ord möter svenska barn i dag en skolmiljö som är betydligt mer otrygg än den som fanns vid den förra mätningen.

Mitt i denna utveckling finns dessutom en uppgift som i princip ingen lyfter fram. Nämligen att tolv procent av elever födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar uppger att de blivit retade för sitt svenska ursprung. Alltså inte för sin hudfärg eller sin religion, utan för att de är svenskar. Det är en anmärkningsvärd uppgift i en statlig rapport om svenska skolor, men i rapporteringen behandlas den som om den inte existerade.

Varför är det så känsligt att tala om svenska barn som en grupp som kan utsättas på grund av sin bakgrund? Varför är det självklart att lyfta fram alla andra former av utsatthet, men inte denna?

Samtidigt väljer medierna att presentera utvecklingen kring synen på homosexuella som ett generellt värderingsproblem bland unga. Men när siffrorna bryts ned framträder ett tydligt mönster som nästan helt saknas i rapporteringen. Bland utrikes födda elever uppvisar 21,2 procent negativa attityder till sexuella minoriteter. Bland svenskfödda elever med två utrikes födda föräldrar är siffran 22,6 procent. Bland elever med två svenskfödda föräldrar är den endast 12,1 procent. Skillnaden är alltså mycket stor.

Detta är inte tolkningar utan uppgifter direkt ur rapporten. Ändå får vi en berättelse där orsakerna suddas ut och där utvecklingen beskrivs som om den uppstått i ett vakuum.

Under de år som gått mellan mätningarna har Sverige genomgått den största demografiska förändringen i modern tid till följd av migrationspolitiken. Skolorna har förändrats i grunden. Det är en realitet som varje elev, lärare och förälder känner till. Att i det läget vägra diskutera om detta har betydelse för utvecklingen i skolan är inte journalistik, det är ett politiskt ställningstagande.

I åratal har människor som berättat om en ökad otrygghet avfärdats. Det har talats om överdrifter och om en mörk bild som inte stämmer. Nu finns siffrorna i en statlig rapport. De visar en kraftigt ökad utsatthet, de visar att svenska barn drabbas och de visar tydliga skillnader mellan olika grupper i frågor som medierna valt att presentera som generella.

För den som faktiskt läser rapporten är slutsatsen svår att komma runt. Tryggheten i svenska skolor har försämrats kraftigt på bara ett decennium där svenska barn med svensk bakgrund har drabbats hårdast. Det är, enligt mig, en av de mest uppseendeväckande slutsatserna i hela undersökningen. Ändå är det den som ingen verkar vilja prata om.

Joakim Lamotte

Stöd till oberoende journalistik:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
To
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Det mest uppseendeväckande i rapporten är att utsattheten har ökat allra mest för elever med svensk bakgrund. År 2013 uppgav 31 procent av de svenska eleverna att de blivit retade minst en gång under det senaste året. I den nya mätningen är motsvarande siffra 53 procent. Andelen som uppger att de blivit hotade har under samma period stigit från 8 till 14 procent och andelen som blivit slagna från 12 till 17 procent. 

Sammantaget ger det att andelen retade svenska elever har ökat med 71 procent, andelen hotade med 75 procent och andelen misshandlade med 42 procent. Det är sanslöst.

Med andra ord möter svenska barn i dag en skolmiljö som är betydligt mer otrygg än den som fanns vid den förra mätningen.

Mitt i denna utveckling finns dessutom en uppgift som i princip ingen lyfter fram. Nämligen att tolv procent av elever födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar uppger att de blivit retade för sitt svenska ursprung. Alltså inte för sin hudfärg eller sin religion, utan för att de är svenskar. Det är en anmärkningsvärd uppgift i en statlig rapport om svenska skolor, men i rapporteringen behandlas den som om den inte existerade.

Varför är det så känsligt att tala om svenska barn som en grupp som kan utsättas på grund av sin bakgrund? Varför är det självklart att lyfta fram alla andra former av utsatthet, men inte denna?

Samtidigt väljer medierna att presentera utvecklingen kring synen på homosexuella som ett generellt värderingsproblem bland unga. Men när siffrorna bryts ned framträder ett tydligt mönster som nästan helt saknas i rapporteringen. Bland utrikes födda elever uppvisar 21,2 procent negativa attityder till sexuella minoriteter. Bland svenskfödda elever med två utrikes födda föräldrar är siffran 22,6 procent. Bland elever med två svenskfödda föräldrar är den endast 12,1 procent. Skillnaden är alltså mycket stor.

Detta är inte tolkningar utan uppgifter direkt ur rapporten. Ändå får vi en berättelse där orsakerna suddas ut och där utvecklingen beskrivs som om den uppstått i ett vakuum.

Under de år som gått mellan mätningarna har Sverige genomgått den största demografiska förändringen i modern tid till följd av migrationspolitiken. Skolorna har förändrats i grunden. Det är en realitet som varje elev, lärare och förälder känner till. Att medierna i det läget vägrar diskutera om detta har betydelse för utvecklingen i skolan är inte journalistik, det är ett politiskt ställningstagande.

I åratal har människor som berättat om en ökad otrygghet avfärdats. Det har talats om överdrifter och om en mörk bild som inte stämmer. Nu finns siffrorna i en statlig rapport. De visar en kraftigt ökad utsatthet, de visar att svenska barn drabbas och de visar tydliga skillnader mellan olika grupper i frågor som medierna valt att presentera som generella.

För den som faktiskt läser rapporten är slutsatsen svår att komma runt. Tryggheten i svenska skolor har försämrats kraftigt på bara ett decennium där svenska barn med svensk bakgrund har drabbats hårdast. Det är, enligt mig, en av de mest uppseendeväckande slutsatserna i hela undersökningen. Ändå är det den som ingen verkar vilja prata om.

Joakim Lamotte

Stöd till oberoende journalistik:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
From 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-18 16:10:07) hash: 62f39bde2a06099bc9918c7bdbba7a9051ce330c
To 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-18 20:30:06) hash: d2883115e24ab03ed81a792439f12ec6457a9b0e
Title
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
Description
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
Content
När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.Prenumerera nu.Det mest uppseendeväckande i rapporten är att utsattheten har ökat allra mest för elever med svensk bakgrund. År 2013 uppgav 31 procent av de svenska eleverna att de blivit retade minst en gång under det senaste året. I den nya mätningen är motsvarande siffra 53 procent. Andelen som uppger att de blivit hotade har under samma period stigit från 8 till 14 procent och andelen som blivit slagna från 12 till 17 procent. Sammantaget ger det att andelen retade svenska elever har ökat med 71 procent, andelen hotade med 75 procent och andelen misshandlade med 42 procent. Det är sanslöst.Med andra ord möter svenska barn i dag en skolmiljö som är betydligt mer otrygg än den som fanns vid den förra mätningen.Mitt i denna utveckling finns dessutom en uppgift som i princip ingen lyfter fram. Nämligen att tolv procent av elever födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar uppger att de blivit retade för sitt svenska ursprung. Alltså inte för sin hudfärg eller sin religion, utan för att de är svenskar. Det är en anmärkningsvärd uppgift i en statlig rapport om svenska skolor, men i rapporteringen behandlas den som om den inte existerade.Varför är det känsligt att tala om svenska barn som en grupp som kan utsättas grund av sin bakgrund? Varför är det självklart att lyfta fram alla andra former av utsatthet, men inte denna?Samtidigt väljer medierna att presentera utvecklingen kring synen homosexuella som ett generellt värderingsproblem bland unga. Men när siffrorna bryts ned framträder ett tydligt mönster som nästan helt saknas i rapporteringen. Bland utrikes födda elever uppvisar 21,2 procent negativa attityder till sexuella minoriteter. Bland svenskfödda elever med två utrikes födda föräldrar är siffran 22,6 procent. Bland elever med två svenskfödda föräldrar är den endast 12,1 procent. Skillnaden är alltså mycket stor.Detta är inte tolkningar utan uppgifter direkt ur rapporten. Ändå får vi en berättelse där orsakerna suddas ut och där utvecklingen beskrivs som om den uppstått i ett vakuum.Under de år som gått mellan mätningarna har Sverige genomgått den största demografiska förändringen i modern tid till följd av migrationspolitiken. Skolorna har förändrats i grunden. Det är en realitet som varje elev, lärare och förälder känner till. Att i det läget vägra diskutera om detta har betydelse för utvecklingen i skolan är inte journalistik, det är ett politiskt ställningstagande.I åratal har människor som berättat om en ökad otrygghet avfärdats. Det har talats om överdrifter och om en mörk bild som inte stämmer. Nu finns siffrorna i en statlig rapport. De visar en kraftigt ökad utsatthet, de visar att svenska barn drabbas och de visar tydliga skillnader mellan olika grupper i frågor som medierna valt att presentera som generella.För den som faktiskt läser rapporten är slutsatsen svår att komma runt. Tryggheten i svenska skolor har försämrats kraftigt bara ett decennium där svenska barn med svensk bakgrund har drabbats hårdast. Det är, enligt mig, en av de mest uppseendeväckande slutsatserna i hela artikeln Read more undersökningen. Ändå är det den som ingen verkar vilja prata om.Joakim LamotteStöd till oberoende journalistik:Swish: 1233561149BG: 5431-6872Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Old vs new
From
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Prenumerera för hela artikeln

 

 
 Read more
To
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Det mest uppseendeväckande i rapporten är att utsattheten har ökat allra mest för elever med svensk bakgrund. År 2013 uppgav 31 procent av de svenska eleverna att de blivit retade minst en gång under det senaste året. I den nya mätningen är motsvarande siffra 53 procent. Andelen som uppger att de blivit hotade har under samma period stigit från 8 till 14 procent och andelen som blivit slagna från 12 till 17 procent. 

Sammantaget ger det att andelen retade svenska elever har ökat med 71 procent, andelen hotade med 75 procent och andelen misshandlade med 42 procent. Det är sanslöst.

Med andra ord möter svenska barn i dag en skolmiljö som är betydligt mer otrygg än den som fanns vid den förra mätningen.

Mitt i denna utveckling finns dessutom en uppgift som i princip ingen lyfter fram. Nämligen att tolv procent av elever födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar uppger att de blivit retade för sitt svenska ursprung. Alltså inte för sin hudfärg eller sin religion, utan för att de är svenskar. Det är en anmärkningsvärd uppgift i en statlig rapport om svenska skolor, men i rapporteringen behandlas den som om den inte existerade.

Varför är det så känsligt att tala om svenska barn som en grupp som kan utsättas på grund av sin bakgrund? Varför är det självklart att lyfta fram alla andra former av utsatthet, men inte denna?

Samtidigt väljer medierna att presentera utvecklingen kring synen på homosexuella som ett generellt värderingsproblem bland unga. Men när siffrorna bryts ned framträder ett tydligt mönster som nästan helt saknas i rapporteringen. Bland utrikes födda elever uppvisar 21,2 procent negativa attityder till sexuella minoriteter. Bland svenskfödda elever med två utrikes födda föräldrar är siffran 22,6 procent. Bland elever med två svenskfödda föräldrar är den endast 12,1 procent. Skillnaden är alltså mycket stor.

Detta är inte tolkningar utan uppgifter direkt ur rapporten. Ändå får vi en berättelse där orsakerna suddas ut och där utvecklingen beskrivs som om den uppstått i ett vakuum.

Under de år som gått mellan mätningarna har Sverige genomgått den största demografiska förändringen i modern tid till följd av migrationspolitiken. Skolorna har förändrats i grunden. Det är en realitet som varje elev, lärare och förälder känner till. Att i det läget vägra diskutera om detta har betydelse för utvecklingen i skolan är inte journalistik, det är ett politiskt ställningstagande.

I åratal har människor som berättat om en ökad otrygghet avfärdats. Det har talats om överdrifter och om en mörk bild som inte stämmer. Nu finns siffrorna i en statlig rapport. De visar en kraftigt ökad utsatthet, de visar att svenska barn drabbas och de visar tydliga skillnader mellan olika grupper i frågor som medierna valt att presentera som generella.

För den som faktiskt läser rapporten är slutsatsen svår att komma runt. Tryggheten i svenska skolor har försämrats kraftigt på bara ett decennium där svenska barn med svensk bakgrund har drabbats hårdast. Det är, enligt mig, en av de mest uppseendeväckande slutsatserna i hela undersökningen. Ändå är det den som ingen verkar vilja prata om.

Joakim Lamotte

Stöd till oberoende journalistik:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
From 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-18 16:08:08) hash: 669b99653744e5f9eb5611b773e70611974d487a
To 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-18 16:10:07) hash: 62f39bde2a06099bc9918c7bdbba7a9051ce330c
Title
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
Description
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
Content
När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.Undersökningen svenskar.Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.Prenumerera för hela artikeln Read more
Old vs new
From
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Prenumerera för hela artikeln

 

 
 Read more
To
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Prenumerera för hela artikeln

 

 
 Read more
From 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-18 16:04:09) hash: 6b68830ce38ee4be587e2d45d6da0b7d5a3588fb
To 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-18 16:08:08) hash: 669b99653744e5f9eb5611b773e70611974d487a
Title
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
Description
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
Content
När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in rapporten.Den materialet.Den som gör det läser rapporten upptäcker samtidigt dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen ang rapporten. medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.Prenumerera för hela artikeln Read more
Old vs new
From
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in rapporten.

Den som gör det upptäcker samtidigt att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen ang rapporten. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Prenumerera för hela artikeln

 

 
 Read more
To
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Prenumerera för hela artikeln

 

 
 Read more
From 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-18 14:31:03) hash: f6cc82a7c0fb2f1bdb4465f209e847e0dfd7e298
To 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-18 16:04:09) hash: 6b68830ce38ee4be587e2d45d6da0b7d5a3588fb
Title
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
Description
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
Content
När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför. Orsakerna försvann ur berättelsen och ersattes av allmänna formuleringar om värderingar och behovet av mer normarbete.Den varför, trots att orsaken är uppenbar för den som läser rapporten sätter sig in rapporten.Den som gör det upptäcker samtidigt att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. medierapporteringen ang rapporten. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.Prenumerera för hela artikeln Read more
Old vs new
From
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför. Orsakerna försvann ur berättelsen och ersattes av allmänna formuleringar om värderingar och behovet av mer normarbete.

Den som läser rapporten upptäcker samtidigt att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Prenumerera för hela artikeln

 

 
 Read more
To
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in rapporten.

Den som gör det upptäcker samtidigt att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen ang rapporten. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Prenumerera för hela artikeln

 

 
 Read more
From 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-18 14:28:03) hash: 592230cd2c91cab09e5196dbd811321214934f99
To 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-18 14:31:03) hash: f6cc82a7c0fb2f1bdb4465f209e847e0dfd7e298
Title
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
Description
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
Content
När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför. Orsakerna försvann ur berättelsen och ersattes av allmänna formuleringar om värderingar och behovet av mer normarbete.Den som läser rapporten upptäcker samtidigt att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan nästan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.Prenumerera för hela artikeln Read more
Old vs new
From
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför. Orsakerna försvann ur berättelsen och ersattes av allmänna formuleringar om värderingar och behovet av mer normarbete.

Den som läser rapporten upptäcker samtidigt att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan nästan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Prenumerera för hela artikeln

 

 
 Read more
To
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför. Orsakerna försvann ur berättelsen och ersattes av allmänna formuleringar om värderingar och behovet av mer normarbete.

Den som läser rapporten upptäcker samtidigt att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Prenumerera för hela artikeln

 

 
 Read more
From 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-18 14:06:03) hash: 547e394bc7edfb91160235974e892b7292f430b9
To 2026-02-18 13:05:08 (discovered: 2026-02-18 14:28:03) hash: 592230cd2c91cab09e5196dbd811321214934f99
Title
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
Description
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
Content
När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför. Orsakerna försvann ur berättelsen och ersattes av allmänna formuleringar om värderingar och behovet av mer normarbete.Den som läser rapporten upptäcker samtidigt att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan nästan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen den kraftigt ökade att utsattheten för våld och det faktum att hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund i dag drabbas i en helt annan omfattning än tidigare. bakgrund. Endast för att de är svenskar.Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.Prenumerera för hela artikeln Read more
Old vs new
From
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför. Orsakerna försvann ur berättelsen och ersattes av allmänna formuleringar om värderingar och behovet av mer normarbete.

Den som läser rapporten upptäcker samtidigt att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan nästan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen den kraftigt ökade utsattheten och det faktum att svenska barn med svensk bakgrund i dag drabbas i en helt annan omfattning än tidigare. Endast för att de är svenskar.

Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Prenumerera för hela artikeln

 

 
 Read more
To
TITLE:
Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund

DESCRIPTION:
De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.

CONTENT:
När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför. Orsakerna försvann ur berättelsen och ersattes av allmänna formuleringar om värderingar och behovet av mer normarbete.

Den som läser rapporten upptäcker samtidigt att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan nästan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.

Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

Prenumerera för hela artikeln

 

 
 Read more

Versions

  1. 2026-02-18 13:05:08
    Discovered: 2026-02-19 07:00:04 Hash: 1dbd48a412fb86d1453bc299daac95cda25a1a18
    Title:
    Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
    Description:
    De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
    Content
    När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

    Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

    Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

    Det mest uppseendeväckande i rapporten är att utsattheten har ökat allra mest för elever med svensk bakgrund. År 2013 uppgav 31 procent av de svenska eleverna att de blivit retade minst en gång under det senaste året. I den nya mätningen är motsvarande siffra 53 procent. Andelen som uppger att de blivit hotade har under samma period stigit från 8 till 14 procent och andelen som blivit slagna från 12 till 17 procent.

    Sammantaget ger det att andelen retade svenska elever har ökat med 71 procent, andelen hotade med 75 procent och andelen misshandlade med 42 procent. Det är sanslöst.

    Rapporten visar också att svenska barn numera drabbas betydligt mer av mobbning, hot och våld jämfört med elever med utländsk bakgrund.

    Mitt i denna utveckling finns dessutom en uppgift som i princip ingen lyfter fram. Nämligen att tolv procent av elever födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar uppger att de blivit retade för sitt svenska ursprung. Alltså inte för sin hudfärg eller sin religion, utan för att de är svenskar. Det är en anmärkningsvärd uppgift i en statlig rapport om svenska skolor, men i rapporteringen behandlas den som om den inte existerade.

    Varför är det så känsligt att tala om svenska barn som en grupp som kan utsättas på grund av sin bakgrund? Varför är det självklart att lyfta fram alla andra former av utsatthet, men inte denna?

    Samtidigt väljer medierna att presentera utvecklingen kring synen på homosexuella som ett generellt värderingsproblem bland unga. Men när siffrorna bryts ned framträder ett tydligt mönster som nästan helt saknas i rapporteringen. Bland utrikes födda elever uppvisar 21,2 procent negativa attityder till sexuella minoriteter. Bland svenskfödda elever med två utrikes födda föräldrar är siffran 22,6 procent. Bland elever med två svenskfödda föräldrar är den endast 12,1 procent. Skillnaden är alltså mycket stor.

    Detta är inte tolkningar utan uppgifter direkt ur rapporten. Ändå får vi en berättelse där orsakerna suddas ut och där utvecklingen beskrivs som om den uppstått i ett vakuum.

    Under de år som gått mellan mätningarna har Sverige genomgått den största demografiska förändringen i modern tid till följd av migrationspolitiken. Skolorna har förändrats i grunden. Det är en realitet som varje elev, lärare och förälder känner till. Att medierna i det läget vägrar diskutera om detta har betydelse för utvecklingen i skolan är inte journalistik, det är ett politiskt ställningstagande.

    I åratal har människor som berättat om en ökad otrygghet avfärdats. Det har talats om överdrifter och om en mörk bild som inte stämmer. Nu finns siffrorna i en statlig rapport. De visar en kraftigt ökad utsatthet, de visar att svenska barn drabbas och de visar tydliga skillnader mellan olika grupper i frågor som medierna valt att presentera som generella.

    För den som faktiskt läser rapporten är slutsatsen svår att komma runt. Tryggheten i svenska skolor har försämrats kraftigt på bara ett decennium där svenska barn med svensk bakgrund har drabbats hårdast. Det är, enligt mig, en av de mest uppseendeväckande slutsatserna i hela undersökningen. Ändå är det den som ingen verkar vilja prata om.

    Joakim Lamotte

    Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

    Bli prenumerant!

    Eller donera via:

    Swish: 1233561149

    BG: 5431-6872

    Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet
  2. 2026-02-18 13:05:08
    Discovered: 2026-02-18 22:16:03 Hash: c15eeed8fd295c5b5c395dc3e4e6400052609e4f
    Title:
    Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
    Description:
    De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
    Content
    När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

    Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

    Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

    Det mest uppseendeväckande i rapporten är att utsattheten har ökat allra mest för elever med svensk bakgrund. År 2013 uppgav 31 procent av de svenska eleverna att de blivit retade minst en gång under det senaste året. I den nya mätningen är motsvarande siffra 53 procent. Andelen som uppger att de blivit hotade har under samma period stigit från 8 till 14 procent och andelen som blivit slagna från 12 till 17 procent.

    Sammantaget ger det att andelen retade svenska elever har ökat med 71 procent, andelen hotade med 75 procent och andelen misshandlade med 42 procent. Det är sanslöst.

    Med andra ord möter svenska barn i dag en skolmiljö som är betydligt mer otrygg än den som fanns vid den förra mätningen.

    Mitt i denna utveckling finns dessutom en uppgift som i princip ingen lyfter fram. Nämligen att tolv procent av elever födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar uppger att de blivit retade för sitt svenska ursprung. Alltså inte för sin hudfärg eller sin religion, utan för att de är svenskar. Det är en anmärkningsvärd uppgift i en statlig rapport om svenska skolor, men i rapporteringen behandlas den som om den inte existerade.

    Varför är det så känsligt att tala om svenska barn som en grupp som kan utsättas på grund av sin bakgrund? Varför är det självklart att lyfta fram alla andra former av utsatthet, men inte denna?

    Samtidigt väljer medierna att presentera utvecklingen kring synen på homosexuella som ett generellt värderingsproblem bland unga. Men när siffrorna bryts ned framträder ett tydligt mönster som nästan helt saknas i rapporteringen. Bland utrikes födda elever uppvisar 21,2 procent negativa attityder till sexuella minoriteter. Bland svenskfödda elever med två utrikes födda föräldrar är siffran 22,6 procent. Bland elever med två svenskfödda föräldrar är den endast 12,1 procent. Skillnaden är alltså mycket stor.

    Detta är inte tolkningar utan uppgifter direkt ur rapporten. Ändå får vi en berättelse där orsakerna suddas ut och där utvecklingen beskrivs som om den uppstått i ett vakuum.

    Under de år som gått mellan mätningarna har Sverige genomgått den största demografiska förändringen i modern tid till följd av migrationspolitiken. Skolorna har förändrats i grunden. Det är en realitet som varje elev, lärare och förälder känner till. Att medierna i det läget vägrar diskutera om detta har betydelse för utvecklingen i skolan är inte journalistik, det är ett politiskt ställningstagande.

    I åratal har människor som berättat om en ökad otrygghet avfärdats. Det har talats om överdrifter och om en mörk bild som inte stämmer. Nu finns siffrorna i en statlig rapport. De visar en kraftigt ökad utsatthet, de visar att svenska barn drabbas och de visar tydliga skillnader mellan olika grupper i frågor som medierna valt att presentera som generella.

    För den som faktiskt läser rapporten är slutsatsen svår att komma runt. Tryggheten i svenska skolor har försämrats kraftigt på bara ett decennium där svenska barn med svensk bakgrund har drabbats hårdast. Det är, enligt mig, en av de mest uppseendeväckande slutsatserna i hela undersökningen. Ändå är det den som ingen verkar vilja prata om.

    Joakim Lamotte

    Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

    Bli prenumerant!

    Eller donera via:

    Swish: 1233561149

    BG: 5431-6872

    Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet
  3. 2026-02-18 13:05:08
    Discovered: 2026-02-18 20:40:09 Hash: f9f1432bf4d683323750510578e2f43e4e78b961
    Title:
    Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
    Description:
    De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
    Content
    När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

    Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

    Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

    Det mest uppseendeväckande i rapporten är att utsattheten har ökat allra mest för elever med svensk bakgrund. År 2013 uppgav 31 procent av de svenska eleverna att de blivit retade minst en gång under det senaste året. I den nya mätningen är motsvarande siffra 53 procent. Andelen som uppger att de blivit hotade har under samma period stigit från 8 till 14 procent och andelen som blivit slagna från 12 till 17 procent.

    Sammantaget ger det att andelen retade svenska elever har ökat med 71 procent, andelen hotade med 75 procent och andelen misshandlade med 42 procent. Det är sanslöst.

    Med andra ord möter svenska barn i dag en skolmiljö som är betydligt mer otrygg än den som fanns vid den förra mätningen.

    Mitt i denna utveckling finns dessutom en uppgift som i princip ingen lyfter fram. Nämligen att tolv procent av elever födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar uppger att de blivit retade för sitt svenska ursprung. Alltså inte för sin hudfärg eller sin religion, utan för att de är svenskar. Det är en anmärkningsvärd uppgift i en statlig rapport om svenska skolor, men i rapporteringen behandlas den som om den inte existerade.

    Varför är det så känsligt att tala om svenska barn som en grupp som kan utsättas på grund av sin bakgrund? Varför är det självklart att lyfta fram alla andra former av utsatthet, men inte denna?

    Samtidigt väljer medierna att presentera utvecklingen kring synen på homosexuella som ett generellt värderingsproblem bland unga. Men när siffrorna bryts ned framträder ett tydligt mönster som nästan helt saknas i rapporteringen. Bland utrikes födda elever uppvisar 21,2 procent negativa attityder till sexuella minoriteter. Bland svenskfödda elever med två utrikes födda föräldrar är siffran 22,6 procent. Bland elever med två svenskfödda föräldrar är den endast 12,1 procent. Skillnaden är alltså mycket stor.

    Detta är inte tolkningar utan uppgifter direkt ur rapporten. Ändå får vi en berättelse där orsakerna suddas ut och där utvecklingen beskrivs som om den uppstått i ett vakuum.

    Under de år som gått mellan mätningarna har Sverige genomgått den största demografiska förändringen i modern tid till följd av migrationspolitiken. Skolorna har förändrats i grunden. Det är en realitet som varje elev, lärare och förälder känner till. Att medierna i det läget vägrar diskutera om detta har betydelse för utvecklingen i skolan är inte journalistik, det är ett politiskt ställningstagande.

    I åratal har människor som berättat om en ökad otrygghet avfärdats. Det har talats om överdrifter och om en mörk bild som inte stämmer. Nu finns siffrorna i en statlig rapport. De visar en kraftigt ökad utsatthet, de visar att svenska barn drabbas och de visar tydliga skillnader mellan olika grupper i frågor som medierna valt att presentera som generella.

    För den som faktiskt läser rapporten är slutsatsen svår att komma runt. Tryggheten i svenska skolor har försämrats kraftigt på bara ett decennium där svenska barn med svensk bakgrund har drabbats hårdast. Det är, enligt mig, en av de mest uppseendeväckande slutsatserna i hela undersökningen. Ändå är det den som ingen verkar vilja prata om.

    Joakim Lamotte

    Stöd till oberoende journalistik:

    Swish: 1233561149

    BG: 5431-6872

    Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
  4. 2026-02-18 13:05:08
    Discovered: 2026-02-18 20:30:06 Hash: d2883115e24ab03ed81a792439f12ec6457a9b0e
    Title:
    Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
    Description:
    De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
    Content
    När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

    Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

    Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

    Det mest uppseendeväckande i rapporten är att utsattheten har ökat allra mest för elever med svensk bakgrund. År 2013 uppgav 31 procent av de svenska eleverna att de blivit retade minst en gång under det senaste året. I den nya mätningen är motsvarande siffra 53 procent. Andelen som uppger att de blivit hotade har under samma period stigit från 8 till 14 procent och andelen som blivit slagna från 12 till 17 procent.

    Sammantaget ger det att andelen retade svenska elever har ökat med 71 procent, andelen hotade med 75 procent och andelen misshandlade med 42 procent. Det är sanslöst.

    Med andra ord möter svenska barn i dag en skolmiljö som är betydligt mer otrygg än den som fanns vid den förra mätningen.

    Mitt i denna utveckling finns dessutom en uppgift som i princip ingen lyfter fram. Nämligen att tolv procent av elever födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar uppger att de blivit retade för sitt svenska ursprung. Alltså inte för sin hudfärg eller sin religion, utan för att de är svenskar. Det är en anmärkningsvärd uppgift i en statlig rapport om svenska skolor, men i rapporteringen behandlas den som om den inte existerade.

    Varför är det så känsligt att tala om svenska barn som en grupp som kan utsättas på grund av sin bakgrund? Varför är det självklart att lyfta fram alla andra former av utsatthet, men inte denna?

    Samtidigt väljer medierna att presentera utvecklingen kring synen på homosexuella som ett generellt värderingsproblem bland unga. Men när siffrorna bryts ned framträder ett tydligt mönster som nästan helt saknas i rapporteringen. Bland utrikes födda elever uppvisar 21,2 procent negativa attityder till sexuella minoriteter. Bland svenskfödda elever med två utrikes födda föräldrar är siffran 22,6 procent. Bland elever med två svenskfödda föräldrar är den endast 12,1 procent. Skillnaden är alltså mycket stor.

    Detta är inte tolkningar utan uppgifter direkt ur rapporten. Ändå får vi en berättelse där orsakerna suddas ut och där utvecklingen beskrivs som om den uppstått i ett vakuum.

    Under de år som gått mellan mätningarna har Sverige genomgått den största demografiska förändringen i modern tid till följd av migrationspolitiken. Skolorna har förändrats i grunden. Det är en realitet som varje elev, lärare och förälder känner till. Att i det läget vägra diskutera om detta har betydelse för utvecklingen i skolan är inte journalistik, det är ett politiskt ställningstagande.

    I åratal har människor som berättat om en ökad otrygghet avfärdats. Det har talats om överdrifter och om en mörk bild som inte stämmer. Nu finns siffrorna i en statlig rapport. De visar en kraftigt ökad utsatthet, de visar att svenska barn drabbas och de visar tydliga skillnader mellan olika grupper i frågor som medierna valt att presentera som generella.

    För den som faktiskt läser rapporten är slutsatsen svår att komma runt. Tryggheten i svenska skolor har försämrats kraftigt på bara ett decennium där svenska barn med svensk bakgrund har drabbats hårdast. Det är, enligt mig, en av de mest uppseendeväckande slutsatserna i hela undersökningen. Ändå är det den som ingen verkar vilja prata om.

    Joakim Lamotte

    Stöd till oberoende journalistik:

    Swish: 1233561149

    BG: 5431-6872

    Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
  5. 2026-02-18 13:05:08
    Discovered: 2026-02-18 16:10:07 Hash: 62f39bde2a06099bc9918c7bdbba7a9051ce330c
    Title:
    Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
    Description:
    De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
    Content
    När den nya undersökningen om skolelevers attityder presenterades i svenska medier fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

    Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

    Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

    Prenumerera för hela artikeln




    Read more
  6. 2026-02-18 13:05:08
    Discovered: 2026-02-18 16:08:08 Hash: 669b99653744e5f9eb5611b773e70611974d487a
    Title:
    Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
    Description:
    De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
    Content
    När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in materialet.

    Den som läser rapporten upptäcker dessutom att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

    Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.

    Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

    Prenumerera för hela artikeln




    Read more
  7. 2026-02-18 13:05:08
    Discovered: 2026-02-18 16:04:09 Hash: 6b68830ce38ee4be587e2d45d6da0b7d5a3588fb
    Title:
    Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
    Description:
    De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
    Content
    När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför, trots att orsaken är uppenbar för den som sätter sig in rapporten.

    Den som gör det upptäcker samtidigt att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen ang rapporten. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

    Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.

    Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

    Prenumerera för hela artikeln




    Read more
  8. 2026-02-18 13:05:08
    Discovered: 2026-02-18 14:31:03 Hash: f6cc82a7c0fb2f1bdb4465f209e847e0dfd7e298
    Title:
    Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
    Description:
    De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
    Content
    När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför. Orsakerna försvann ur berättelsen och ersattes av allmänna formuleringar om värderingar och behovet av mer normarbete.

    Den som läser rapporten upptäcker samtidigt att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

    Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.

    Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

    Prenumerera för hela artikeln




    Read more
  9. 2026-02-18 13:05:08
    Discovered: 2026-02-18 14:28:03 Hash: 592230cd2c91cab09e5196dbd811321214934f99
    Title:
    Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
    Description:
    De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
    Content
    När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför. Orsakerna försvann ur berättelsen och ersattes av allmänna formuleringar om värderingar och behovet av mer normarbete.

    Den som läser rapporten upptäcker samtidigt att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan nästan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen att utsattheten för våld och hot ökar allra mest i gruppen svenska barn med svensk bakgrund. Endast för att de är svenskar.

    Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.

    Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

    Prenumerera för hela artikeln




    Read more
  10. 2026-02-18 13:05:08
    Discovered: 2026-02-18 14:06:03 Hash: 547e394bc7edfb91160235974e892b7292f430b9
    Title:
    Ny rapport: Kraftig ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund
    Description:
    De senaste dagarna har en ny rapport skapat rubriker. Jag har läst hela och kan ge en bild som andra medier helst inte berättar om. En sanslös ökning av hot och våld mot elever med svensk bakgrund.
    Content
    När den nya undersökningen om svenska skolelevers attityder presenterades fick vi snabbt veta att intoleransen mot homosexuella ökar. Däremot fick vi ingen diskussion om varför. Orsakerna försvann ur berättelsen och ersattes av allmänna formuleringar om värderingar och behovet av mer normarbete.

    Den som läser rapporten upptäcker samtidigt att en annan och betydligt mer genomgripande förändring i den svenska skolan nästan helt saknas i medierapporteringen. Nämligen den kraftigt ökade utsattheten och det faktum att svenska barn med svensk bakgrund i dag drabbas i en helt annan omfattning än tidigare. Endast för att de är svenskar.

    Det är svårt att inte lägga märke till att dessa två saker följer samma mönster. I det ena fallet får vi veta att ett problem finns, men inte vad som driver det. I det andra fallet finns både utvecklingen och siffrorna, men själva företeelsen försvinner ur nyhetsflödet.

    Undersökningen har beställts av regeringen och genomförts av Forum för levande historia. Jag har läst hela och kan nu ge en bild som skiljer sig på avgörande punkter från den som förmedlats i nyhetsrapporteringen. En bild som borde dominera varje nyhetsflöde och debattprogram just nu.

    Prenumerera för hela artikeln




    Read more

Här lurar Aftonbladet läsarna

Permalink
Published: 2026-02-17 09:29:57
Discovered: 2026-02-17 10:31:04
Hash: 8e82f462829c35d84ee205e430b6f659f3d47de7
https://www.joakimlamotte.se/p/har-lurar-aftonbladet-lasarna
Description
Ilskan är enorm när Aftonbladet skriver om barn som ska utvisas. Men upprördheten bygger på en bild som inte stämmer. Här är genomgången Aftonbladet inte vill att du ska läsa.
Content
Prenumerera för hela artikeln




Read more

Bodströms märkliga fixering vid Dumpen

Permalink
Published: 2026-02-10 16:18:48
Discovered: 2026-02-16 10:45:09
Hash: 288b330c0b8f5efd556feb9689b72832098d3c6e
https://www.joakimlamotte.se/p/bodstroms-markliga-fixering-vid-dumpen
Description
När barn utsätts för sexuella rovdjur på nätet riktar Thomas Bodström sin ilska mot Dumpen. Vad är det egentligen som driver honom?
Content
Det är något med Thomas Bodström och hans närmast tvångsmässiga fixering vid Dumpen som inte går att komma runt. Gång på gång återkommer han till samma sak. Samma ilska. Samma anklagelser. Samma behov av att göra just Dumpen till problemet.

Nu är han ute igen. I en debattartikel i Expressen går han hårt åt både Dumpen och Jimmie Åkesson efter att Åkesson swishat en donation till Dumpens företrädare Sara Nilsson i samband med att hon dömdes för grovt förtal. Tonläget är upprört och moraliserande, som om det verkliga samhällsproblemet inte vore män som söker sexuella kontakter med barn, utan människor som försöker stoppa dem.

Det är en märklig prioritering.

Under flera år har Bodström beskrivit Dumpen som om de vore någon sorts rättshaverister eller medborgargarde utan moralisk kompass. Han menar att de bryter mot lagen och att de till och med försvårar polisens arbete. Just det påståendet återkommer han ständigt till. Men det är också där han har som mest fel.

För i verkligheten är det ofta precis tvärtom.

Många av de män som Dumpen avslöjar har aldrig tidigare funnits på polisens radar. De är inte dömda, inte misstänkta, inte ens kända. De sitter hemma bakom sina skärmar och letar barn i chattar, dag efter dag, utan att någon myndighet vet vilka de är. När Dumpen konfronterar dem blir de plötsligt synliga. Polisanmälningar upprättas. Utredningar startas och gripanden sker. Flera fall har slutat i fängelsedomar. Bara under förra året dömdes sju män till sammanlagt över arton års fängelse efter att ha avslöjats av Dumpen. Hade det inte varit för Sara Nilsson och Patrik Sjöberg skulle dessa män varit fria idag.

Att påstå att Dumpen skulle sabotera polisens arbete är därmed svårt att ta på allvar. Snarare handlar det om att de gör det arbete som polisen, av resurs- och lagstiftningsskäl, inte mäktar med.

Själv har jag dessutom sett hur det går till i praktiken. Vid ett tillfälle följde jag med som journalist när Dumpen konfronterade en man som aktivt sökt kontakt med barn på nätet. Jag stod där med kameran bara några meter ifrån honom och såg hur hela fasaden rasade när han förstod att han var avslöjad. Ursäkterna, lögnerna och paniken i blicken. Det var en av de mest obehagliga situationer jag varit med om i mitt yrkesliv. Och det gjorde något med mig, för plötsligt blev allt väldigt konkret. Det handlade inte om juridiska teorier eller fina principer, utan om en vuxen man som hade varit beredd att träffa ett barn.

Efter det är det svårt att lyssna på människor som Bodström när de pratar om Dumpen som ett större problem än förövarna själva.

Sedan starten har över 700 personer konfronterats. Hur många barn som därmed sluppit utsättas går inte att räkna, men det säger sig självt att det handlar om betydligt fler än vad någon debattartikel kan fånga. För många föräldrar är Dumpen inte en ideologisk fråga, utan en trygghet. Någon som faktiskt gör något när samhället inte räcker till.

Det är därför Bodströms ständiga attacker framstår som så märkliga. Medan de flesta andra diskuterar hur lagstiftningen kan skärpas och hur polisen ska få bättre verktyg för att stoppa sexualförbrytare, verkar han ha bestämt sig för att det största hotet är personerna som avslöjar dem.

Man kan förstå att metoder kan diskuteras. Men det här handlar inte om saklig kritik längre. Det är något annat. Nästan varje gång Dumpen nämns är Bodström där, redo att gå till angrepp igen, som om saken blivit personlig.

Och någonstans där blir det svårt att inte ställa sig frågan vad det egentligen är som driver Bodström. Medan barn utnyttjas så väljer en tidigare justitieminister att gång på gång lägga sin kraft på att bekämpa dem som försöker stoppa det.

Det är, ärligt talat, mycket märkligt.

Joakim Lamotte

Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

Bli prenumerant!

Eller donera via:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

History (2 versions shown )

Changes

From 2026-02-10 16:18:48 (discovered: 2026-02-10 17:46:02) hash: 2cf470e6cd23854bfbb61268d8b19492d45aadf7
To 2026-02-10 16:18:48 (discovered: 2026-02-16 10:45:09) hash: 288b330c0b8f5efd556feb9689b72832098d3c6e
Title
Bodströms märkliga fixering vid Dumpen
Description
När barn utsätts för sexuella rovdjur på nätet riktar Thomas Bodström sin ilska mot Dumpen. Vad är det egentligen som driver honom?
Content
Det är något med Thomas Bodström och hans närmast tvångsmässiga fixering vid Dumpen som inte går att komma runt. Gång på gång återkommer han till samma sak. Samma ilska. Samma anklagelser. Samma behov av att göra just Dumpen till problemet.Bodström tar varje tillfälle att ge sig DumpenNu problemet.Nu är han ute igen. I en debattartikel i Expressen går han hårt åt både Dumpen och Jimmie Åkesson efter att Åkesson swishat en donation till Dumpens företrädare Sara Nilsson i samband med att hon dömdes för grovt förtal. Tonläget är upprört och moraliserande, som om det verkliga samhällsproblemet inte vore män som söker sexuella kontakter med barn, utan människor som försöker stoppa dem.Det är en märklig prioritering.Under flera år har Bodström beskrivit Dumpen som om de vore någon sorts rättshaverister eller medborgargarde utan moralisk kompass. Han menar att de bryter mot lagen och att de till och med försvårar polisens arbete. Just det påståendet återkommer han ständigt till. Men det är också där han har som mest fel.För i verkligheten är det ofta precis tvärtom.Många av de män som Dumpen avslöjar har aldrig tidigare funnits på polisens radar. De är inte dömda, inte misstänkta, inte ens kända. De sitter hemma bakom sina skärmar och letar barn i chattar, dag efter dag, utan att någon myndighet vet vilka de är. När Dumpen konfronterar dem blir de plötsligt synliga. Polisanmälningar upprättas. Utredningar startas och gripanden sker. Flera fall har slutat i fängelsedomar. Bara under förra året dömdes sju män till sammanlagt över arton års fängelse efter att ha avslöjats av Dumpen. Hade det inte varit för Sara Nilsson och Patrik Sjöberg skulle dessa män varit fria idag.Att påstå att Dumpen skulle sabotera polisens arbete är därmed svårt att ta på allvar. Snarare handlar det om att de gör det arbete som polisen, av resurs- och lagstiftningsskäl, inte mäktar med.Själv har jag dessutom sett hur det går till i praktiken. Vid ett tillfälle följde jag med som journalist när Dumpen konfronterade en man som aktivt sökt kontakt med barn på nätet. Jag stod där med kameran bara några meter ifrån honom och såg hur hela fasaden rasade när han förstod att han var avslöjad. Ursäkterna, lögnerna och paniken i blicken. Det var en av de mest obehagliga situationer jag varit med om i mitt yrkesliv. Och det gjorde något med mig, för plötsligt blev allt väldigt konkret. Det handlade inte om juridiska teorier eller fina principer, utan om en vuxen man som hade varit beredd att träffa ett barn.Efter det är det svårt att lyssna på människor som Bodström när de pratar om Dumpen som ett större problem än förövarna själva.Sedan starten har över 700 personer konfronterats. Hur många barn som därmed sluppit utsättas går inte att räkna, men det säger sig självt att det handlar om betydligt fler än vad någon debattartikel kan fånga. För många föräldrar är Dumpen inte en ideologisk fråga, utan en trygghet. Någon som faktiskt gör något när samhället inte räcker till.Det är därför Bodströms ständiga attacker framstår som så märkliga. Medan de flesta andra diskuterar hur lagstiftningen kan skärpas och hur polisen ska få bättre verktyg för att stoppa sexualförbrytare, verkar han ha bestämt sig för att det största hotet är personerna som avslöjar dem. Man kan förstå att metoder kan diskuteras. Men det här handlar inte om saklig kritik längre. Det är något annat. Nästan varje gång Dumpen nämns är Bodström där, redo att gå till angrepp igen, som om saken blivit personlig.Och någonstans där blir det svårt att inte ställa sig frågan vad det egentligen är som driver Bodström. Medan barn utnyttjas så väljer en tidigare justitieminister att gång på gång lägga sin kraft på att bekämpa dem som försöker stoppa det.Det är, ärligt talat, mycket märkligt.Joakim LamotteStöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:Bli prenumerant!Eller donera via:Swish: 1233561149BG: 5431-6872Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Old vs new
From
TITLE:
Bodströms märkliga fixering vid Dumpen

DESCRIPTION:
När barn utsätts för sexuella rovdjur på nätet riktar Thomas Bodström sin ilska mot Dumpen. Vad är det egentligen som driver honom?

CONTENT:
Det är något med Thomas Bodström och hans närmast tvångsmässiga fixering vid Dumpen som inte går att komma runt. Gång på gång återkommer han till samma sak. Samma ilska. Samma anklagelser. Samma behov av att göra just Dumpen till problemet.

Bodström tar varje tillfälle att ge sig på Dumpen

Nu är han ute igen. I en debattartikel i Expressen går han hårt åt både Dumpen och Jimmie Åkesson efter att Åkesson swishat en donation till Dumpens företrädare Sara Nilsson i samband med att hon dömdes för grovt förtal. Tonläget är upprört och moraliserande, som om det verkliga samhällsproblemet inte vore män som söker sexuella kontakter med barn, utan människor som försöker stoppa dem.

Det är en märklig prioritering.

Under flera år har Bodström beskrivit Dumpen som om de vore någon sorts rättshaverister eller medborgargarde utan moralisk kompass. Han menar att de bryter mot lagen och att de till och med försvårar polisens arbete. Just det påståendet återkommer han ständigt till. Men det är också där han har som mest fel.

För i verkligheten är det ofta precis tvärtom.

Många av de män som Dumpen avslöjar har aldrig tidigare funnits på polisens radar. De är inte dömda, inte misstänkta, inte ens kända. De sitter hemma bakom sina skärmar och letar barn i chattar, dag efter dag, utan att någon myndighet vet vilka de är. När Dumpen konfronterar dem blir de plötsligt synliga. Polisanmälningar upprättas. Utredningar startas och gripanden sker. Flera fall har slutat i fängelsedomar. Bara under förra året dömdes sju män till sammanlagt över arton års fängelse efter att ha avslöjats av Dumpen. Hade det inte varit för Sara Nilsson och Patrik Sjöberg skulle dessa män varit fria idag.

Att påstå att Dumpen skulle sabotera polisens arbete är därmed svårt att ta på allvar. Snarare handlar det om att de gör det arbete som polisen, av resurs- och lagstiftningsskäl, inte mäktar med.

Själv har jag dessutom sett hur det går till i praktiken. Vid ett tillfälle följde jag med som journalist när Dumpen konfronterade en man som aktivt sökt kontakt med barn på nätet. Jag stod där med kameran bara några meter ifrån honom och såg hur hela fasaden rasade när han förstod att han var avslöjad. Ursäkterna, lögnerna och paniken i blicken. Det var en av de mest obehagliga situationer jag varit med om i mitt yrkesliv. Och det gjorde något med mig, för plötsligt blev allt väldigt konkret. Det handlade inte om juridiska teorier eller fina principer, utan om en vuxen man som hade varit beredd att träffa ett barn.

Efter det är det svårt att lyssna på människor som Bodström när de pratar om Dumpen som ett större problem än förövarna själva.

Sedan starten har över 700 personer konfronterats. Hur många barn som därmed sluppit utsättas går inte att räkna, men det säger sig självt att det handlar om betydligt fler än vad någon debattartikel kan fånga. För många föräldrar är Dumpen inte en ideologisk fråga, utan en trygghet. Någon som faktiskt gör något när samhället inte räcker till.

Det är därför Bodströms ständiga attacker framstår som så märkliga. Medan de flesta andra diskuterar hur lagstiftningen kan skärpas och hur polisen ska få bättre verktyg för att stoppa sexualförbrytare, verkar han ha bestämt sig för att det största hotet är personerna som avslöjar dem. 

Man kan förstå att metoder kan diskuteras. Men det här handlar inte om saklig kritik längre. Det är något annat. Nästan varje gång Dumpen nämns är Bodström där, redo att gå till angrepp igen, som om saken blivit personlig.

Och någonstans där blir det svårt att inte ställa sig frågan vad det egentligen är som driver Bodström. Medan barn utnyttjas så väljer en tidigare justitieminister att gång på gång lägga sin kraft på att bekämpa dem som försöker stoppa det.

Det är, ärligt talat, mycket märkligt.

Joakim Lamotte

Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

Bli prenumerant!

Eller donera via:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
To
TITLE:
Bodströms märkliga fixering vid Dumpen

DESCRIPTION:
När barn utsätts för sexuella rovdjur på nätet riktar Thomas Bodström sin ilska mot Dumpen. Vad är det egentligen som driver honom?

CONTENT:
Det är något med Thomas Bodström och hans närmast tvångsmässiga fixering vid Dumpen som inte går att komma runt. Gång på gång återkommer han till samma sak. Samma ilska. Samma anklagelser. Samma behov av att göra just Dumpen till problemet.

Nu är han ute igen. I en debattartikel i Expressen går han hårt åt både Dumpen och Jimmie Åkesson efter att Åkesson swishat en donation till Dumpens företrädare Sara Nilsson i samband med att hon dömdes för grovt förtal. Tonläget är upprört och moraliserande, som om det verkliga samhällsproblemet inte vore män som söker sexuella kontakter med barn, utan människor som försöker stoppa dem.

Det är en märklig prioritering.

Under flera år har Bodström beskrivit Dumpen som om de vore någon sorts rättshaverister eller medborgargarde utan moralisk kompass. Han menar att de bryter mot lagen och att de till och med försvårar polisens arbete. Just det påståendet återkommer han ständigt till. Men det är också där han har som mest fel.

För i verkligheten är det ofta precis tvärtom.

Många av de män som Dumpen avslöjar har aldrig tidigare funnits på polisens radar. De är inte dömda, inte misstänkta, inte ens kända. De sitter hemma bakom sina skärmar och letar barn i chattar, dag efter dag, utan att någon myndighet vet vilka de är. När Dumpen konfronterar dem blir de plötsligt synliga. Polisanmälningar upprättas. Utredningar startas och gripanden sker. Flera fall har slutat i fängelsedomar. Bara under förra året dömdes sju män till sammanlagt över arton års fängelse efter att ha avslöjats av Dumpen. Hade det inte varit för Sara Nilsson och Patrik Sjöberg skulle dessa män varit fria idag.

Att påstå att Dumpen skulle sabotera polisens arbete är därmed svårt att ta på allvar. Snarare handlar det om att de gör det arbete som polisen, av resurs- och lagstiftningsskäl, inte mäktar med.

Själv har jag dessutom sett hur det går till i praktiken. Vid ett tillfälle följde jag med som journalist när Dumpen konfronterade en man som aktivt sökt kontakt med barn på nätet. Jag stod där med kameran bara några meter ifrån honom och såg hur hela fasaden rasade när han förstod att han var avslöjad. Ursäkterna, lögnerna och paniken i blicken. Det var en av de mest obehagliga situationer jag varit med om i mitt yrkesliv. Och det gjorde något med mig, för plötsligt blev allt väldigt konkret. Det handlade inte om juridiska teorier eller fina principer, utan om en vuxen man som hade varit beredd att träffa ett barn.

Efter det är det svårt att lyssna på människor som Bodström när de pratar om Dumpen som ett större problem än förövarna själva.

Sedan starten har över 700 personer konfronterats. Hur många barn som därmed sluppit utsättas går inte att räkna, men det säger sig självt att det handlar om betydligt fler än vad någon debattartikel kan fånga. För många föräldrar är Dumpen inte en ideologisk fråga, utan en trygghet. Någon som faktiskt gör något när samhället inte räcker till.

Det är därför Bodströms ständiga attacker framstår som så märkliga. Medan de flesta andra diskuterar hur lagstiftningen kan skärpas och hur polisen ska få bättre verktyg för att stoppa sexualförbrytare, verkar han ha bestämt sig för att det största hotet är personerna som avslöjar dem. 

Man kan förstå att metoder kan diskuteras. Men det här handlar inte om saklig kritik längre. Det är något annat. Nästan varje gång Dumpen nämns är Bodström där, redo att gå till angrepp igen, som om saken blivit personlig.

Och någonstans där blir det svårt att inte ställa sig frågan vad det egentligen är som driver Bodström. Medan barn utnyttjas så väljer en tidigare justitieminister att gång på gång lägga sin kraft på att bekämpa dem som försöker stoppa det.

Det är, ärligt talat, mycket märkligt.

Joakim Lamotte

Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

Bli prenumerant!

Eller donera via:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Versions

  1. 2026-02-10 16:18:48
    Discovered: 2026-02-16 10:45:09 Hash: 288b330c0b8f5efd556feb9689b72832098d3c6e
    Title:
    Bodströms märkliga fixering vid Dumpen
    Description:
    När barn utsätts för sexuella rovdjur på nätet riktar Thomas Bodström sin ilska mot Dumpen. Vad är det egentligen som driver honom?
    Content
    Det är något med Thomas Bodström och hans närmast tvångsmässiga fixering vid Dumpen som inte går att komma runt. Gång på gång återkommer han till samma sak. Samma ilska. Samma anklagelser. Samma behov av att göra just Dumpen till problemet.

    Nu är han ute igen. I en debattartikel i Expressen går han hårt åt både Dumpen och Jimmie Åkesson efter att Åkesson swishat en donation till Dumpens företrädare Sara Nilsson i samband med att hon dömdes för grovt förtal. Tonläget är upprört och moraliserande, som om det verkliga samhällsproblemet inte vore män som söker sexuella kontakter med barn, utan människor som försöker stoppa dem.

    Det är en märklig prioritering.

    Under flera år har Bodström beskrivit Dumpen som om de vore någon sorts rättshaverister eller medborgargarde utan moralisk kompass. Han menar att de bryter mot lagen och att de till och med försvårar polisens arbete. Just det påståendet återkommer han ständigt till. Men det är också där han har som mest fel.

    För i verkligheten är det ofta precis tvärtom.

    Många av de män som Dumpen avslöjar har aldrig tidigare funnits på polisens radar. De är inte dömda, inte misstänkta, inte ens kända. De sitter hemma bakom sina skärmar och letar barn i chattar, dag efter dag, utan att någon myndighet vet vilka de är. När Dumpen konfronterar dem blir de plötsligt synliga. Polisanmälningar upprättas. Utredningar startas och gripanden sker. Flera fall har slutat i fängelsedomar. Bara under förra året dömdes sju män till sammanlagt över arton års fängelse efter att ha avslöjats av Dumpen. Hade det inte varit för Sara Nilsson och Patrik Sjöberg skulle dessa män varit fria idag.

    Att påstå att Dumpen skulle sabotera polisens arbete är därmed svårt att ta på allvar. Snarare handlar det om att de gör det arbete som polisen, av resurs- och lagstiftningsskäl, inte mäktar med.

    Själv har jag dessutom sett hur det går till i praktiken. Vid ett tillfälle följde jag med som journalist när Dumpen konfronterade en man som aktivt sökt kontakt med barn på nätet. Jag stod där med kameran bara några meter ifrån honom och såg hur hela fasaden rasade när han förstod att han var avslöjad. Ursäkterna, lögnerna och paniken i blicken. Det var en av de mest obehagliga situationer jag varit med om i mitt yrkesliv. Och det gjorde något med mig, för plötsligt blev allt väldigt konkret. Det handlade inte om juridiska teorier eller fina principer, utan om en vuxen man som hade varit beredd att träffa ett barn.

    Efter det är det svårt att lyssna på människor som Bodström när de pratar om Dumpen som ett större problem än förövarna själva.

    Sedan starten har över 700 personer konfronterats. Hur många barn som därmed sluppit utsättas går inte att räkna, men det säger sig självt att det handlar om betydligt fler än vad någon debattartikel kan fånga. För många föräldrar är Dumpen inte en ideologisk fråga, utan en trygghet. Någon som faktiskt gör något när samhället inte räcker till.

    Det är därför Bodströms ständiga attacker framstår som så märkliga. Medan de flesta andra diskuterar hur lagstiftningen kan skärpas och hur polisen ska få bättre verktyg för att stoppa sexualförbrytare, verkar han ha bestämt sig för att det största hotet är personerna som avslöjar dem.

    Man kan förstå att metoder kan diskuteras. Men det här handlar inte om saklig kritik längre. Det är något annat. Nästan varje gång Dumpen nämns är Bodström där, redo att gå till angrepp igen, som om saken blivit personlig.

    Och någonstans där blir det svårt att inte ställa sig frågan vad det egentligen är som driver Bodström. Medan barn utnyttjas så väljer en tidigare justitieminister att gång på gång lägga sin kraft på att bekämpa dem som försöker stoppa det.

    Det är, ärligt talat, mycket märkligt.

    Joakim Lamotte

    Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

    Bli prenumerant!

    Eller donera via:

    Swish: 1233561149

    BG: 5431-6872

    Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
  2. 2026-02-10 16:18:48
    Discovered: 2026-02-10 17:46:02 Hash: 2cf470e6cd23854bfbb61268d8b19492d45aadf7
    Title:
    Bodströms märkliga fixering vid Dumpen
    Description:
    När barn utsätts för sexuella rovdjur på nätet riktar Thomas Bodström sin ilska mot Dumpen. Vad är det egentligen som driver honom?
    Content
    Det är något med Thomas Bodström och hans närmast tvångsmässiga fixering vid Dumpen som inte går att komma runt. Gång på gång återkommer han till samma sak. Samma ilska. Samma anklagelser. Samma behov av att göra just Dumpen till problemet.

    Bodström tar varje tillfälle att ge sig på Dumpen

    Nu är han ute igen. I en debattartikel i Expressen går han hårt åt både Dumpen och Jimmie Åkesson efter att Åkesson swishat en donation till Dumpens företrädare Sara Nilsson i samband med att hon dömdes för grovt förtal. Tonläget är upprört och moraliserande, som om det verkliga samhällsproblemet inte vore män som söker sexuella kontakter med barn, utan människor som försöker stoppa dem.

    Det är en märklig prioritering.

    Under flera år har Bodström beskrivit Dumpen som om de vore någon sorts rättshaverister eller medborgargarde utan moralisk kompass. Han menar att de bryter mot lagen och att de till och med försvårar polisens arbete. Just det påståendet återkommer han ständigt till. Men det är också där han har som mest fel.

    För i verkligheten är det ofta precis tvärtom.

    Många av de män som Dumpen avslöjar har aldrig tidigare funnits på polisens radar. De är inte dömda, inte misstänkta, inte ens kända. De sitter hemma bakom sina skärmar och letar barn i chattar, dag efter dag, utan att någon myndighet vet vilka de är. När Dumpen konfronterar dem blir de plötsligt synliga. Polisanmälningar upprättas. Utredningar startas och gripanden sker. Flera fall har slutat i fängelsedomar. Bara under förra året dömdes sju män till sammanlagt över arton års fängelse efter att ha avslöjats av Dumpen. Hade det inte varit för Sara Nilsson och Patrik Sjöberg skulle dessa män varit fria idag.

    Att påstå att Dumpen skulle sabotera polisens arbete är därmed svårt att ta på allvar. Snarare handlar det om att de gör det arbete som polisen, av resurs- och lagstiftningsskäl, inte mäktar med.

    Själv har jag dessutom sett hur det går till i praktiken. Vid ett tillfälle följde jag med som journalist när Dumpen konfronterade en man som aktivt sökt kontakt med barn på nätet. Jag stod där med kameran bara några meter ifrån honom och såg hur hela fasaden rasade när han förstod att han var avslöjad. Ursäkterna, lögnerna och paniken i blicken. Det var en av de mest obehagliga situationer jag varit med om i mitt yrkesliv. Och det gjorde något med mig, för plötsligt blev allt väldigt konkret. Det handlade inte om juridiska teorier eller fina principer, utan om en vuxen man som hade varit beredd att träffa ett barn.

    Efter det är det svårt att lyssna på människor som Bodström när de pratar om Dumpen som ett större problem än förövarna själva.

    Sedan starten har över 700 personer konfronterats. Hur många barn som därmed sluppit utsättas går inte att räkna, men det säger sig självt att det handlar om betydligt fler än vad någon debattartikel kan fånga. För många föräldrar är Dumpen inte en ideologisk fråga, utan en trygghet. Någon som faktiskt gör något när samhället inte räcker till.

    Det är därför Bodströms ständiga attacker framstår som så märkliga. Medan de flesta andra diskuterar hur lagstiftningen kan skärpas och hur polisen ska få bättre verktyg för att stoppa sexualförbrytare, verkar han ha bestämt sig för att det största hotet är personerna som avslöjar dem.

    Man kan förstå att metoder kan diskuteras. Men det här handlar inte om saklig kritik längre. Det är något annat. Nästan varje gång Dumpen nämns är Bodström där, redo att gå till angrepp igen, som om saken blivit personlig.

    Och någonstans där blir det svårt att inte ställa sig frågan vad det egentligen är som driver Bodström. Medan barn utnyttjas så väljer en tidigare justitieminister att gång på gång lägga sin kraft på att bekämpa dem som försöker stoppa det.

    Det är, ärligt talat, mycket märkligt.

    Joakim Lamotte

    Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

    Bli prenumerant!

    Eller donera via:

    Swish: 1233561149

    BG: 5431-6872

    Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Gazademonstranterna kräver vår sympati – men bryr sig inte om någon annan

Permalink
Published: 2026-01-29 09:34:10
Discovered: 2026-02-10 17:46:02
Hash: 1bf5b26ea57d0b878e1174244d2654cc9f1b9432
https://www.joakimlamotte.se/p/gazademonstranterna-kraver-var-sympati
Description
Gazademonstranterna kräver att hela samhället ska bry sig om deras sak. Men själva visar de noll respekt för andra. De stör minnesdagar, skriker på sörjande och kapar våra gator, vecka efter vecka.
Content
Det har blivit en märklig normalbild i svenska städer.

Varje söndag fylls centrum av flaggor, talkörer och megafoner när gazademonstranterna marscherar genom staden. Det spelar ingen roll vad som händer i omvärlden eller hur läget faktiskt ser ut. De är där ändå, vecka efter vecka, som om gatorna tillhör dem. Vanliga människor som ska till jobbet, handla eller bara ta en kaffe får snällt kliva åt sidan. Linjetrafiken leds om, kvarter spärras av och hela stadsmiljöer anpassas efter ännu en högljudd manifestation.

Samtidigt har en annan grupp börjat synas allt oftare. Iranier som flytt från den islamistiska diktaturen. Människor som har fått sina släktingar fängslade, torterade eller avrättade. De demonstrerar inte för symbolpolitik utan för något så grundläggande som frihet. För rätten att slippa leva under en regim som hänger oppositionella i lyftkranar och skjuter kvinnor som vägrar bära slöja.

När de här grupperna nyligen möttes i Göteborg blev skillnaden smärtsamt tydlig. Som en ren provokation började gazademonstranterna vifta med den iranska islamistiska regimens flagga. Alltså symbolen för exakt det förtryck som iranierna flytt ifrån. Det var varken okunskap eller ett misstag. Det var medvetet. Samma regim som mördar sina egna medborgare användes som rekvisita i ännu en politisk teaterföreställning. Sedan började de skrika om ”sionister” rakt i ansiktet på människor som själva är offer för islamistiskt våld. Situationen blev så hotfull att polisen fick gå emellan.

Det säger egentligen allt. Det här handlar inte om solidaritet. Det handlar om att provocera, dominera och skrika högst.

Gazademonstranter tågar genom Göteborg med iranska islamistiska regimens flagga.

Samma hänsynslöshet syns överallt där gazademonstranterna dyker upp. På Förintelsens minnesdag, när judar och anhöriga samlas vid Stora synagogan i Stockholm för att minnas sex miljoner mördade människor, lyckas de inte ens visa grundläggande respekt. I stället ställer de sig utanför, år efter år, och vrålar slagord som ”From the river to the sea”, ”krossa sionismen” och “barnamördare”. Politiska hatbudskap riktade mot en judisk församling, just den dag då man hedrar offren för historiens värsta judeutrotning.

Och det stannar inte där. Vid minnesceremonin för terroroffren på Drottninggatan, när människor samlades för att hedra dem som mördades 2017, upprepades samma sak. När TV4 intervjuade Ebba Åkerlunds pappa, med tårar i ögonen när han talade om sin dödade dotter, ställde sig gazademonstranter bakom honom och började skrika sina slagord så högt att intervjun fick avbrytas. En sörjande pappa fick alltså tystas för att deras budskap skulle höras.

Om man inte ens kan visa respekt i ett sådant ögonblick är något allvarligt fel.

Det som provocerar mest är hyckleriet. Gazademonstranterna kräver att hela samhället ska bry sig om deras konflikt. Politiker ska uttala sig, skolor ska flagga, medier ska rapportera och alla andra ska engagera sig känslomässigt. Hela världen förväntas kretsa kring deras sak. Men vad bryr de sig själva om?

De bryr sig inte om ukrainare som bombas sönder. Inte om iranier som mördas av regimen. Inte om svenskar som dödas i terrordåd. Inte om offren i Jemen, Syrien eller Kongo. Och absolut inte om judar som försöker minnas Förintelsen eller föräldrar som sörjer sina mördade barn. Andras tragedier är bara störningsmoment i deras egen föreställning.

Det är en total empatilöshet.

Och det kanske mest absurda av allt är att protesterna fortsätter som om ingenting har förändrats. Striderna i Gaza har ebbat ut, vapenvilor har trätt i kraft och de mest extrema anklagelserna om ”pågående folkmord” har gång på gång ifrågasatts och motbevisats. Ändå står de där varje söndag och skriker samma slagord som om verkligheten inte spelar någon roll. Som om fakta är irrelevanta. Som om demonstrerandet i sig har blivit viktigare än det de påstår sig demonstrera för.

Samtidigt fortsätter samhället att anpassa sig. Gator stängs av, kollektivtrafik leds om och polisen ser ofta mellan fingrarna när extrema symboler och aggressiva utspel tar över det offentliga rummet. Vanligt folk förväntas bara acceptera att deras stad regelbundet kapas av en rörelse som inte visar minsta hänsyn tillbaka.

I mina ögon handlar detta numera bara om egoism, paketerad i flaggor och megafoner.

Och jag tror att många svenskar börjar känna samma sak.

Joakim Lamotte

Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

Bli prenumerant!

Eller donera via:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Kramar stoppar inga mord

Permalink
Published: 2026-01-23 09:42:01
Discovered: 2026-02-10 17:46:02
Hash: faca1c2f3035f2f7ced26e9a4dec7576dbec4214
https://www.joakimlamotte.se/p/kramar-stoppar-inga-mord
Description
Runt Skavlans bord finns plats för de kriminella, inte för brottsoffren.
Content
Med förkylning och feber nedbäddad i soffan gjorde jag misstaget att slå på SVT:s senaste avsnitt av Skavlan. Redan där borde jag ha förstått att tillfrisknandet skulle bli försenat.

Programmet utlovade en debatt om brott och straff, med utgångspunkt i det nya förslaget om att kunna låsa in 13-åringar som begår mord. En ganska tung fråga. Barn som avrättar andra barn. Ett rättssystem som inte längre riktigt hänger med.

Det kändes ändå rimligt att public service åtminstone skulle försöka ta ämnet på allvar. Så jag tittade.

Till samtalet hade Skavlan bjudit in sina oberoende experter i form av musikern Simon Superti och skådespelaren Ayan Ahmed.

Ingen av dem har vad man brukar kalla sakkunskap i frågan. Inga juridikstudier. Ingen erfarenhet av forskning på området. Inga studieskulder överhuvudtaget, faktiskt. Men enligt Skavlan fanns det andra kvalifikationer.

Simon Superti

Superti har skrivit en låt om att Bullerbyn är död. Ahmed har haft en biroll i Snabba Cash. Dessutom har båda invandrarbakgrund, och Superti har själv suttit i fängelse.

I SVT-sammanhang brukar sånt räcka långt. Jag minns från min tid på bolaget att sådana gäster kallades för kinderägg. Alltså flera boxar ikryssade samtidigt. Representation, erfarenhet och mångkultur på samma gång. Vem behöver kriminologer och riktiga experter när man har rätt värdegrund?

Ayan Ahmed

Dessa två skulle nu alltså möta justitieminister Gunnar Strömmer och reda ut svensk straffrätt.

Upplägget kändes… ambitiöst.

Superti inledde starkt genom att avbryta ministern och ropa ”fascism”. Det satte tonen för resten av samtalet. När första argumentet är en historisk nödraket vet man att det blir en lugn och saklig diskussion.

Jag väntade ändå nyfiket på lösningarna. Det är ju trots allt därför man har en debatt.

Hur gör vi med 13-åringar som rånar, förnedrar och skjuter jämnåriga? Vad är alternativet till straff?

Men efter långa och högljudda utläggningar om rasism, utanförskap och samhällets skuld hade jag fortfarande inte hört ett enda konkret förslag. Mycket ilska och känslor, men inga åtgärder.

Superti påpekade också att han ”bara är musiker”.

Det märktes.

Ayan Ahmed tog vid. Hårda straff fungerar inte, menade hon. Som stöd hade hon sin uppväxt i Järva och en biroll i Snabba Cash. Det fick duga som expertis. Men lösningarna uteblev. Det var som vanligt mer synd om förövarna än om barnen de rånar.

Skavlan satt nöjt och lät allt flyta på. Det är en beundransvärd journalistisk metod. Att bjuda in personer som säger exakt det man själv tycker, så slipper man riskera att framstå som partisk.

Tiden började rinna ut och jag insåg att programmet förmodligen skulle avslutas utan att någon faktiskt svarat på frågan.

Men då, i slutminuterna, kom det. Den stora idén. Simon Superti lutade sig fram och förklarade vad man borde göra med de unga psykopaterna.

”Ge dem en kram.”

Det var förslaget.

Inte nya verktyg för polisen. Inte särskilda ungdomsfängelser. Inte tvångsvård. Utan en kram. Det var alltså där vi landade.

Jag låg kvar i soffan och försökte avgöra om det var febern eller innehållet som gjorde mig yr.

Men Skavlan såg nöjd ut. Producenten var säkert nöjd. Ledningen på SVT också. Alla var överens om att samhället måste bli bättre på att förstå förövarna. Alltid förövarna.

Nästa vecka sitter det säkert tre nya gäster i soffan och berättar om hur jobbigt det var att växa upp utan fritidsgård och därför behöva råna andra barn på väg hem från innebandyträningen.

Men killarna som blir förnedringsrånade? De lär inte bli inbjudna till Skavlan. De är ju bara brottsoffer.

Joakim Lamotte

Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

Bli prenumerant!

Eller donera via:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Varför krävs det kvinnomord för att politiker ska vakna?

Permalink
Published: 2026-01-14 09:57:31
Discovered: 2026-02-10 17:46:02
Hash: ff6f14a006f025085190d7db1f0c2c231d3e5d04
https://www.joakimlamotte.se/p/varfor-kravs-det-kvinnomord-for-att
Description
Efter styckmordet i Rönninge vill politikerna nu ”se över” både förtalslagen och könsbyteslagen. Frågan är varför varningarna ignorerades i åratal?
Content
Efter det fruktansvärda styckmordet på 25-åriga My i Rönninge vill Moderaterna nu se över lagstiftningen på två områden. Nämligen förtalslagstiftningen och den nyligen införda lagen om byte av juridiskt kön.

Det är två frågor som många av oss har varnat för i åratal. Frågan är varför det alltid krävs tragedier och ibland till och med mord innan politikerna vaknar.

När det gäller förtalslagstiftningen är kritiken långt ifrån ny. Jag vet det av egen erfarenhet.

Efter att ha granskat Tomas Åberg, företrädare för föreningen Näthatsgranskaren, dömdes jag för förtal. Detta trots att allt jag publicerade var sant. Rättsprocessen kostade mig runt 400 000 kronor. Än värre var att även personer som enbart delade mina reportage dömdes att betala skadestånd till Åberg.

Den här luckan i lagen gjorde det möjligt för honom att massanmäla privatpersoner och på så sätt dra in stora summor pengar. Ett rättssystem som tillåter detta har tappat kompassriktningen.

Men jag är långt ifrån ensam.

Under åren har flera människor dömts för att de har varnat för dömda pedofiler. Ett av de mest uppmärksammade fallen är mannen som varnande för Robin, även kallad Vilma Andersson. Han dömdes till 15 000 kronor i skadestånd för att ha varnat andra. I dag sitter Robin/Vilma Andersson häktad, misstänkt för att ha styckmördat 25-åriga My i Rönninge.

Just nu utreds även Dumpens företrädare Sara Nilsson för förtal, efter att ha avslöjat en pedofil.

Detta är inte rättssäkerhet. Det är rättsövergrepp.

Sveriges förtalslagstiftning är, enligt mig, helt barock.

I andra demokratiska och normala länder kan du inte dömas för förtal om det du säger eller skriver är sant. I Sverige är det tvärtom. Här skyddas pedofiler och grova brottslingar, medan skötsamma människor riskerar böter, ruin, eller till och med fängelse för att de berättar sanningen.

Min hållning är glasklar. Om det går att bevisa att det man påstår är sant ska det inte vara brottsligt. Punkt.

Så fungerar det i andra länder. Så borde det fungera i Sverige.

När det gäller den nya lagen om byte av juridiskt kön borde den aldrig ha drivits igenom från början. Riskerna var kända. Kritiken var massiv.

En av farhågorna var att grova kriminella skulle kunna byta juridiskt kön för att placeras i kvinnofängelser. Trots detta drevs lagen igenom, med Moderaternas stöd och med statsminister Ulf Kristersson i spetsen.

Att Moderaterna nu vill utvärdera lagen är i sig positivt. Men frågan kvarstår varför det krävdes kvinnomord innan man tog kritiken på allvar?

Samma fråga gäller förtalslagstiftningen. Varför har den inte ändrats för länge sedan? Hur många människor ska först få sina liv förstörda av ett system som uppenbart missbrukas?

Det är smått obegripligt hur politiker gång på gång kan vara så sena på bollen, medan vanligt folk får betala priset, ekonomiskt, psykiskt och ibland med sina liv.

Kanske är problemet att alldeles för många makthavare lever i skyddade verkstäder, långt bort från verkligheten. Kanske borde de lämna sina trygga rum lite oftare och faktiskt möta den verklighet som resten av oss lever i, innan nästa tragedi inträffar.

Joakim Lamotte

Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

Bli prenumerant!

Eller donera via:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Sluta skuldbelägga alla män för mordet i Rönninge

Permalink
Published: 2026-01-07 12:09:31
Discovered: 2026-02-10 17:46:02
Hash: 82d6f08608652aba06d2ade99c533f2dac0c0419
https://www.joakimlamotte.se/p/sluta-skuldbelagga-alla-man-for-mordet
Description
Efter mordet i Rönninge har genusdebattörer som Nina Rung och Attila Yoldas valt att skuldbelägga alla män i stället för att tala om varför en livsfarlig individ tilläts gå fri.
Content
I mellandagarna mördades 25-åriga My Törnblom i Rönninge. Ett fruktansvärt brott som skakat Sverige och lämnat en familj i sorg för livet. Den person som nu är häktad på sannolika skäl misstänkt för mordet är ingen okänd figur. Det handlar om Robin Andersson, som numera kallar sig Vilma Andersson. En individ jag, och flera andra, varnat för i åratal. Han är tidigare dömd för försök till kidnappning av en tioårig flicka och för innehav av omfattande och grovt sexuellt övergreppsmaterial mot barn. Dessutom verkade han ha en förkärlek för bilder av döda kvinnokroppar. Riskbilden var därmed inte oklar. Den var dokumenterad, känd och fullständigt ignorerad av rättsväsendet.

Ilskan efter mordet är både rimlig och nödvändig. Det märkliga är bara vart den nu riktas. I stället för att handla om varför extremt farliga individer släpps ut i samhället, har tragedin snabbt gjorts till ännu ett slagträ i genusdebatten. Debattörer som Attila Yoldas och Nina Rung använder mordet för att moralisera över män som grupp (trots att mördaren identifierar sig som kvinna). Budskapet är att män måste sluta säga ”inte alla män”, sluta känna sig kränkta och i stället ta ett kollektivt ansvar för våldet.

Det är ett resonemang som låter handlingskraftigt, men som i själva verket är både fegt och farligt.

För den som faktiskt satt sig in i detta fall blir det uppenbart hur verklighetsfrånvänt det är att tala om ”manskultur” och normer. Den misstänkte gärningsmannen är inte en produkt av vardaglig manlig socialisering. Det handlar om en djupt psykiskt störd individ med dokumenterade sexuella avvikelser, tidigare grova sexualbrott och en lång historia av varningssignaler. Att påstå att detta hade kunnat förhindras genom samtalscirklar om maskulinitet eller genom att vanliga män gråter i grupp och rannsakar sina attityder är inget annat än ren fantasi. Hur hade det hjälpt My Törnblom?

Jag känner ingen man som tycker att det är manligt att kidnappa, mörda och stycka en kvinna. Däremot känner jag många som länge sett hur ett ideologiserat rättssystem sätter gärningsmannens rättigheter före brottsoffrens upprättelse. Ett system där rehabilitering blivit en trosbekännelse och där inlåsning betraktas som ett moraliskt misslyckande, oavsett hur farlig individen är.

När genusdebattörer gör kvinnors rädsla till ett argument för kollektiv skuldbeläggning av män, flyttas fokus bort från det enda som hade kunnat göra skillnad. Nämligen att den här personen aldrig borde ha varit fri. Kollektiv skuld räddar inga liv. Hashtags räddar inga liv. Moraliska pekpinnar mot oskyldiga män räddar inga liv.

Livstids fängelse för transpersonen Robin/Vilma Andersson hade däremot räddat My Törnbloms liv.

Det verkliga ansvaret ligger därför inte hos ”män” i allmänhet. Det ligger hos politiker, opinionsbildare och ett etablissemang som i decennier drivit på för korta straff, tidig frigivning och en närmast religiös ovilja att tala om livstids inlåsning för extremt farliga individer. Samma etablissemang som hellre angriper dem som varnar än erkänner att systemet har havererat.

Det mest tragiska är att denna könsretorik ofta applåderas, inte minst av kvinnor. Kvinnor som luras att tro att deras trygghet ökar genom ord, symbolhandlingar och kollektiv skuldbeläggning av män, i stället för genom konkret rättspolitik.

Joakim Lamotte

Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

Bli prenumerant!

Eller donera via:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Våra äldre våldtas och rättsstaten sviker dem

Permalink
Published: 2025-12-18 09:54:57
Discovered: 2026-02-10 17:46:02
Hash: c050e8e396a77e02c7295d9cbe918a709ea4161c
https://www.joakimlamotte.se/p/vara-aldre-valdtas-och-rattsstaten
Description
Våldtäkter mot dementa och hundraåriga kvinnor inom hemtjänsten borde leda till omedelbar utvisning. I stället skyddas gärningsmännen av ett system som sviker våra äldre.
Content
Det finns en tid i livet då man ska vara som allra mest skyddad. När kroppen inte längre bär. När minnet sviktar. När man är beroende av andra för att klara vardagen. Men för vissa äldre kvinnor i Sverige är det tvärtom. Istället för att skyddas så lämnas de ensamma och blir våldtagna av vårdpersonal.

Igår kom domen mot 38-årige Shakir Mahmoud Shakir. Han dömdes till fyra års fängelse för att ha våldtagit en 100-årig kvinna när han arbetade inom hemtjänsten. En hundraåring. En kvinna i livets absoluta slutskede. Ändå valde tingsrätten att låta honom stanna i Sverige. Ingen utvisning. Detta trots att han inte är svensk medborgare och trots att han förekommer under sju punkter i belastningsregistret sedan tidigare. Skälet som anges är så kallad anknytning.

Det är svårt att ta in. Om inte våldtäkten på en 100-årig kvinna räcker för att förlora rätten att stanna i landet, vad krävs då?

Shakir Mahmoud Shakir dömdes för våldtäkt mot en 100-årig kvinna.

De som fattade beslutet var domaren Mohamed Ali samt nämndemännen Inger Grönberg (MP), Pran Malhotra (S) och Eva Svalling. Jag sökte samtliga. Den enda som svarade var Inger Grönberg. När jag frågade varför mannen inte skulle utvisas svarade hon att de ”tillsammans kommit överens” om beslutet. När jag påpekade att gärningsmannen figurerar under sju punkter i straffregistret sade hon att någon annan brottslighet inte fanns på deras lista. När jag frågade om hon ens tittat på belastningsregistret ville hon inte svara mer.

Det samtalet borde oroa varje människa som tror på rättsstaten. Antingen har nämndemannen inte förstått vad hon haft att ta ställning till, eller så anser hon att det saknar betydelse. Oavsett vilket är det ett svek mot brottsoffret och mot alla äldre som varje dag släpper in hemtjänstpersonal i sina hem i förtroende.

Den 100-åriga kvinnan är inte ensam. De senaste åren har flera fall uppdagats. Elsa, 84 år, berättar hur hon våldtogs av en man från hemtjänsten. Hon var gammal, skör och försvarslös. I andra fall handlar det om dementa kvinnor på äldreboenden. Kvinnor som inte alltid kan vittna, ibland knappt förstå vad som hänt, och som därför riskerar att aldrig få rättvisa.

Mönstret är tydligt i de domar och rättsfall som blivit kända. Gärningsmännen är anställda inom vård och omsorg, och i samtliga uppmärksammade fall rör det sig om män med invandrarbakgrund.

Detta är inte en generalisering, det är en beskrivning av verkligheten sådan den ser ut i de fall som faktiskt lett till åtal och dom. Ändå är detta något man inom akademin och myndighetsvärlden ofta väljer att inte titta närmare på. I en intervju med mig medger kriminologen Anders Östlund som är anställd hos Polisen att han aktivt avstår från att analysera gärningsmännens bakgrund när han granskar den här typen av brott. Man vill helt enkelt inte veta.

Men hur ska vi kunna förstå, förebygga och stoppa dessa övergrepp om vi vägrar ta fram all relevant information? Det handlar inte om att skuldbelägga grupper. Det handlar om att skydda våra äldre. Om att våga se mönster, även när de är obekväma.

Det ska aldrig vara möjligt för personer med grov brottslighet bakom sig att arbeta inom hemtjänsten. Registerutdrag måste vara obligatoriska, inte frivilliga eller symboliska. Och om en person som inte är svensk medborgare döms för ett sexuellt övergrepp mot en äldre i vården, då ska utvisning inte vara ett diskussionsunderlag. Det ska vara en självklarhet.

Jag ställde frågan till nämndemannen vad hon skulle du tycka om det var hennes mamma? Hon ville inte svara. Men det är en fråga vi alla måste ställa oss. Tänk om det var din mamma. Din mormor. Din farmor. Skulle du då acceptera att gärningsmannen får stanna kvar i Sverige med hänvisning till anknytning?

Våra äldre har byggt det här landet. De har arbetat, betalat skatt och lagt grunden för det samhälle vi lever i. De förtjänar trygghet i livets slutskede, inte att våldtas av dem som är satta att ta hand om dem. Och de förtjänar definitivt inte ett rättssystem som ser mellan fingrarna.

Joakim Lamotte

Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

Bli prenumerant!

Eller donera via:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Dementa kvinnor våldtas på äldreboenden medan förövarnas bakgrund anses ovidkommande.

Permalink
Published: 2025-12-15 12:47:14
Discovered: 2026-02-10 17:46:02
Hash: 31014e0b420147155a69a64f76b4572655dbe75a
https://www.joakimlamotte.se/p/dementa-kvinnor-valdtas-pa-aldreboenden
Description
Äldreboenden, färdtjänst och Foodorabud är återkommande när kriminologen Anders Östlund går igenom nya fall av våldtäkter mot äldre kvinnor. Men utländsk bakgrund vill han inte analysera.
Content
När uppgifterna om våldtäkter mot äldre kvinnor först publicerades väckte de starka reaktioner. Nu framkommer nya fakta som fördjupar bilden och väcker ännu fler frågor.

Efter att ha följt rapporteringen kände jag att fler frågor behövde ställas. Jag ringde därför upp källan till de senaste veckornas skriverier. Han heter Anders Östlund, är kriminolog hos Polisen och har tidigare intervjuats om brotten.

Anders Östlund, kriminolog hos Polisen. Foto: Pressbild/Polismyndigheten

Anders Östlund har nu gått vidare och analyserat ett betydligt större material än tidigare. Totalt rör det sig om omkring 400 anmälda våldtäkter mot kvinnor över 60 år sedan 2021. Av dessa har han valt att fördjupa sig i de fall där det finns en utpekad gärningsman.

– Jag har valt att titta på de ärenden där det finns en misstänkt. Det är de som går att analysera på djupet, säger Anders Östlund.

I den gruppen har han nu gått igenom 42 utredningar, mer än dubbelt så många som låg till grund för den tidigare rapporteringen.

Genomgången visar att en majoritet av övergreppen sker inom ramen för vård och omsorg. I de flesta av fallen handlar det om äldreboenden, hemtjänst eller sjukvård. Fler fall gäller äldreboenden än hemtjänst. Resten handlar om övergrepp i samband med färdtjänst och i möten med pizzabud och matleveranser från Foodora, enligt Anders Östlund.

Brotten sker i regel inomhus, ofta i kvinnornas egna bostäder eller på boenden där de är helt beroende av hjälp från andra.

– Det här är ett ovanligt brottsmönster. Våldtäkter av obekant gärningsman sker normalt utomhus, men här sker de inomhus, säger Östlund.

Kvinnorna som utsatts är mycket gamla. Enligt Östlund är medelåldern på målsägarna 79 år. Den genomsnittliga åldern på de misstänkta gärningsmännen är 47 år.

När samtalet rör sig mot strukturen bakom brotten gör Anders Östlund en jämförelse som är svår att värja sig mot.

– Det här brottet liknar till stora delar dagispedofiler. Det är samma fenomen. En målgrupp som behöver mycket hjälp och stöd, och personal som utnyttjar den beroendeställningen, säger han.

Han fortsätter med att peka på likheterna i ansvarsfördelningen.

– I båda fallen handlar det om personal som är anställd av kommuner. Övergreppen sker i det fördolda, trots att det finns många människor runt omkring.

Jämförelsen är brutal, men belysande. Det här handlar om människor som inte kan värja sig, som inte alltid kan berätta vad som hänt och som är helt beroende av att samhällets skyddsnät faktiskt fungerar.

Men trots att Anders Östlund säger sig ha läst igenom utredningarna i detalj finns det en uppgift han konsekvent valt bort att ta hänsyn till. Nämligen gärningsmännens bakgrund.

När jag frågar om utländsk bakgrund är svaret tydligt.

– Utländsk bakgrund tittar vi inte på. För polisen är det ovidkommande information i det här sammanhanget, säger han.

Han förklarar att hans arbete bygger på brottskoder, ålder och relation mellan offer och misstänkt, inte på namn eller ursprung.

– Det skulle säkert gå att ta reda på om man gjorde en mer genomgripande analys, men det har jag inte gjort, säger han.

Att uppgiften betraktas som ovidkommande är anmärkningsvärt, särskilt eftersom en stor del av övergreppen sker inom offentligt finansierad äldreomsorg. Det handlar om verksamheter där personal arbetar ensamma med mycket gamla, ibland dementa kvinnor, i situationer som bygger på fullständigt förtroende.

Dessutom har vi de senaste åren haft en debatt i Sverige om anställda inom äldrevården som inte kan tala det svenska språket.

Trots det betraktas uppgifter om gärningsmännens bakgrund som irrelevanta av polisen, även när brotten sker inom verksamheter som kommuner ansvarar för och bemannar.

Nya fakta har nu lagts på bordet. De visar att övergreppen mot äldre kvinnor är fler än vad som tidigare varit känt, att de ofta sker där tryggheten borde vara som störst och att offren i genomsnitt är närmare 80 år gamla.

Men de mest obekväma frågorna återstår fortfarande att besvara. Vem anställs inom äldreomsorgen, vilka kontroller görs och varför anses vissa uppgifter vara ovidkommande, trots att de rör samhällets mest utsatta?

Joakim Lamotte

Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

Bli prenumerant!

Eller donera via:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Invandrare och våldtäkter. Nu faller bortförklaringarna.

Permalink
Published: 2025-12-09 10:08:32
Discovered: 2026-02-10 17:46:02
Hash: 3ab028f5f73f5a406b705f20c156a28426f8cd65
https://www.joakimlamotte.se/p/invandrare-och-valdtakter-nu-faller
Description
Sveriges största studie om våldtäktsdomar och invandrarbakgrund har nu publicerats. Den slår hål på den sista stora bortförklaringen. Nämligen att allt handlar om socioekonomi.
Content
Det har nu publicerats den största långtidsstudien som någonsin gjorts i Sverige om våldtäktsdomar och personer med invandrarbakgrund. Den sträcker sig över 21 år, bygger på nationella register och omfattar drygt 4 000 personer dömda för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Interpersonal Violence och genomförd av forskare vid Lunds universitet.

Detta borde vara en nyhet som dominerar samhällsdebatten, något som diskuteras i morgonsoffor, ledarsidor och partiledardebatter.

Men det är i princip tyst.

Istället verkar de flesta redaktionerna ha dygnet-runt-bevakning på Joakim Lundell och hans dysfunktionella släktingar. Det säger en hel del om vilka prioriteringar som styr svensk media i dag.

För det som den här studien visar är nämligen banbrytande, och uppenbarligen obekvämt för vissa.

Efter att forskarna justerat för exakt allt som i åratal har använts som bortförklaringar (socioekonomiska faktorer, psykisk ohälsa, alkohol- och drogmissbruk samt tidigare kriminalitet) kvarstår ändå en kraftig överrepresentation av personer med invandrarbakgrund bland personerna dömda för våldtäkt. Hela 63 procent av våldtäktsmännen i studien har invandrarbakgrund och allra störst våldtäktsbenägenhet har de som är födda utanför Sverige, särskilt de som varit här kort tid.

Det betyder att den sista stora skyddande muren i debatten nu har fallit.

I över tio år har jag, och många med mig, pekat på just detta samband. I över tio år har svaret varit att ”det handlar om socioekonomi”, ”det handlar om utsatthet” och att ”det handlar om klass”.

När jag skrev om detta för mer än ett decennium sedan handlade kritiken aldrig om sakfrågan. Istället blev jag och många andra utpekade som rasister av människor som inte vågade ta i ämnet.

Men nu visar forskningen att det vi varnande för inte försvinner bara för att man justerar bort de så kallade socioekonomiska faktorerna.

Ändå är det märkligt tyst.

Vad ska undanflykten bli nu?

Jag engagerade mig inte i den här frågan för att få ”rätt”. Jag gjorde det för att jag inte vill att mina och andras döttrar ska växa upp i ett samhälle där sexualbrott bortförklaras, relativiseras och fortsätter att öka år efter år medan vuxenvärlden blundar.

Det kunde mina kritiker inte förstå då. Frågan är om de kan förstå det nu.

För om problemet inte längre går att förklara bort med socioekonomi, då återstår något ännu mer obekvämt. Nämligen att normer, värderingar, kvinnosyn och hur oansvarig migrationspolitik kan få livsfarliga konsekvenser.

Det är exakt den diskussionen Sverige i åratal har vägrat ta.

I stället har man tystat, stämplat, misstänkliggjort och moraliserat, medan övergreppen fortsatt.

Jag är uppriktigt oroad över att människor med makt att förändra kan vara så blinda, som om man kör i full fart mot ett stup, med varningsskyltar överallt, men med blicken låst vid backspegeln och ideologin.

Även fast jag vet att det inte kommer att hända så borde det nu vara passande att de politiker och de inom media som förnekat verkligheten går ut och ber om ursäkt, en gång för alla.

För det här handlar inte om siffror i ett Excelark. Det handlar om verkliga flickor och kvinnor som drabbats. Och varje år av förnekelse har haft ett pris.

Joakim Lamotte

Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

Bli prenumerant!

Eller donera via:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.